onsdag 9 december 2015

Magnetfält

Uppgift 

Vi skulle strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer.

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

magnet
järnfilspån
plastficka
kopieringspapper
liten kompass

Utförande 

1 Lägg plastfickan ovanpå magneten och strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 
2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.
3 Ta det lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.
4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånet så det inte trillar utanför eller hamnar på magneten.

Hypotes 

Min/ vår hypotes om hur järnfilspånet skulle lägga sig ser ni nedan.



Resultat

Ballongen


Uppgift 
Du ska ha en ballong och gnugga den mot ditt hår. Sedan ska du se vad som händer när du håller ballongen mot små bollar av silkespapper och aluminiumfolie. 

Syfte 
Lära mig mer om statisk elektricitet. 

Material 
Ballong
Silkespapper
Aluminiumfolie 

Utförande 
1. Riv sönder silkespappret och folien.
2. Rulla ihop folien och silkespappret till små bollar.
3. Blåsa upp en ballong och knyta den.
4. Håll ballongen över silkespappret och folien.
5. Kolla nu vad som händer.

Hypotes 
Jag tror att silkespappret kommer dras till ballongen eftersom de är så små och lätta. De kommer då enkelt kunna fastna på ballongen  och folien tror jag kommer bli för tung.

Resultat
Pappersbitarna funkade jättebra och de fastnade jätte snabbt. Det var annorlunda med aluminiumfolien för att först fastnade den inte alls och sen testade jag att göra en ännu mindre boll och då fastnade den.



Emils ledströms laboration

Vad leder ström?

Uppgift

Vi ska ta reda på vilka material som leder ström.
Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström.
Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström.
Första lektionen; skriv vilket material du behöver, hur du tänker utföra laborationen och hypotes.
Andra lektionen; utför din laboration, skriv resultat, riskanalys och slutsats.

Syfte

Från läroplanen, E-nivå
“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material

Koppar
aluminium
trä
metall
plast
glas
kopplingssladdar
lampor ( + hållare )
batterier ( 4,5 volt )
krokodilklämmor




Utförande

Koppla sladden till batteriet
dra sladden till lampa
på vägen ska sladden genom ett material och se om lampan tänds.
man ska ta reda på vilka material som leder ström
om lampan tänds så leder materialet ström



Hypotes

Jag tror att jag kommer klara det. Vissa material är lite svårare men jag tror att det kommer gå bra. Jag har läst ganska mycket i NOboken och lärt mig saker om Elektricitet. Jag är ganska säker på vad jag ska eller håller på med. De saker jag tror

Riskanalys


Tips om du ska göra detta.

Det finns farliga ämnen som kvicksilver. Först tänkte jag ta kvicksilver men ändrade mig. Det leder ju ström men jag kom på att det är jättegiftigt så jag ändrade mig till de jag ska göra nu.

Det är inte så smart att använda högspänning därför du kan dö. Strömmen mäts i amper. Ju fler amper du har detstå högre spänning får du.

Alla vet att labbsalar kan vara livsfarliga. Det finns många farliga ämnen som är giftiga och det är möjligt att man dör av det. Giftiga ämnen kan explodera när som helst och även när du labbrorera med de. En explosion innebär att du dör eller kan dö. Oftast dör folk om giftiga ämnen exploderar.  


Resultat:



Koppar
JA

Metall
JA

Aluminium
JA

Trä
Nej

Plast
Nej

Glas
Nej



Slutsats

De saker som leder ström har metaller i sig, därför leder de ström.

De saker som inte leder ström har inte metaller i sig.

tisdag 1 december 2015

Den ensamma vinden

Himmeln är blå och här går jag i den ensamma vinden
det blåser och det känns ensamt 
jag undrar om jag är ensam eller om vinden står vid min sida och pratar med mig

vinden är så tyst, jag undrar om det är ett svar 

måndag 30 november 2015

SO Industriella revolutionen del 2

 Industriella revolutionen del 2


Under 1800-talet spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien till USA och allt fler länder i Europa.

Urbanisering: 

Urbanisering betyder att man flyttade från landsbygden till städerna. Industrialiseringen ledde till att många människor bytte jobb. Från jordbruket gick folket mot fabrikerna där det fanns nya jobbtillfällen. Detta innebar att folket lämnade landsbygden och tog  till sig de nya industristäderna som vuxit fram där man startat fabriker. Urbaniseringen: det vill säga inflyttningen till städerna, blev en följd av industrialiseringen.


Industrialiseringen ledde till att städerna växte snabbt. I många fall uppstod det slumområden som innehöll trånga och dåliga bostäder.


Industrialiseringen gjorde en helt ny värld för folket. Vetenskapen och tekniken förändrade vardagslivet på alla områden. Fabrikerna tillverkade nya saker i mängder man aldrig tidigare sett. 


Det som gjorde det enklare att resa var ångbåtar och järnvägar. Resor mellan länder och världsdelar gjorde det möjligt på ett annat sätt. Det var ändå fortfarande många människor som inte lämnade byn eller staden där de bodde. Europa och Nordamerika gick in i något som heter ”stålåldern". Stål är ett slags järn som har låg kolhalt, och detta gör det både hårt och böjligt. 


På slutet av 1800-talet kunde man massproducera billigt stål som hade bra kvalitet. Järnvägar, broar, båtar och huskonstruktion kunde göras i stål. Eiffeltornet i Paris var ett jättebra exempel på den nyare tidens teknik. (Tilltron till teknik och vetenskap var stark.)  Människan skulle gå en njutbar framtid till mötes trodde man. Det tycktes inte finnas några gränser för människans framsteg.

Slumområden: 


Områden som kännetecknas av fattigdom och dåliga bostäder. Även idag ser de ut så här. De som är fattiga bor i skjul eller tält. 




pastedGraphic.png















De modernare och lyxigare bostäderna: 


Man bodde i bättre bostäder och man hade det säkrare och var mer skyddad mot oväder och krig. 


















Fabrikerna:


Utsläppen från fabrikerna var inte bra. Det skadade många människor. Många blev sjuka och dog. Detta händer även idag och det skadar miljön.




pastedGraphic.png










måndag 23 november 2015

SO Industriella revolutionen

Gunnesboskolan                            Industriella revolutionen 
Årskurs 8 C     Höstterminen 2015 




                                                      





                Revolutionernas Tidevarv





                                                         pastedGraphic.png








               Emil Larsson Rosenberg 8 C 







Industriella revolutionen


I min text kommer ni att läsa om revolutionens tidevarv. Några av de ämnena jag kommer att berätta om Jordbruket, arbetskraften, kapital, råvaror och uppfinningar. 


Jordbruket: Jordbruket var litet förr. Det innebar att man hade en liten teg som mark. Teg betyder mycket liten plats. Om skördarna var för små så gick det inte så bra. För att göra jordbruket bättre gjorde man ett skifte. Skiftet innebar att man satte ihop alla små bitar till en stor bit. Alla människor fick inte en bit jord så de flyttade. Detta ledde till att många människor flyttade till städerna och bosatte sig där. Det var bättre där. 


Arbetskraften: Övergången till ett modernare jordbruk gjorde att många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Då flyttade de in till staden. Fårskötseln krävde ju inte så mycket arbetskraft. Tidigare kunde också många som inte hade egen jord livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt.


Kapital: Kapital är samma sak som pengar. Om jag ska göra en ny uppfinning så måste jag ha pengar. Vissa människor kan inte satsa hur mycket som helst. Så vissa får hjälp med ekonomin av kompisar. Om det gäller affärer eller arbetsplatser som vill köpa en sak så lånar de från banken.


Råvaror: I det nya jordbruket gick många godsägare över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och samtidigt gav ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. Av den spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. I berggrunden fanns gott om järnmalm men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien, var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, exempelvis Sverige.


Uppfinningar: Lokomotivet och Ångmaskinen är några av uppfinningarna i boken som jag kommer att skriva om. 


Lokomotivet: Det byggdes ett ånglok för att man inte skulle behöva gå eller åka häst och vagn. Tåget gick snabbare och det var smartare att åka med. Det var mycket som skulle levereras och och som levererades. Tågen har utvecklats mycket och redan på den tiden blev det nya lok. Lite senare blev det tåg. Tåget gick på ström och loken gick på kol. Dagens tåg drivs också på ström och går fortare än vad den gjorde på den tiden. Vi har också något som heter godståg. Det drivs också på ström men det påminner lite och lok. Innan gick de på bränsle och kol. Lokomotivet var en bra och smart uppfinning. Loket uppfanns av Richard Trevithicks. Richard Trevithicks ångdrivna lokomotiv som 1804 ersatte­ hästen som dragkraft vid ett järnbruk i Wales.
 

Ångmaskinen: Det första förslaget till ångmaskin utarbetades kring 1690 av fransmannen Denis Papin. Den första användbara maskinen konstruerades av Thomas Newcomen år 1705 - 1712. Den var stor och klumpig. Han kom från England. Sen vidareutvecklades ångmaskinen av Skotten James Watt på 1765 - 1785. En ångmaskin är en motor som drivs med vattenånga där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete. Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner med yttre förbränning. Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.

Källförteckning 

Böcker: 

Gleerups Historie bok åk 7-9

Bra böckers lexikon

Internetsidor:

Wikipedia

SO rummet  


Gleerups Historie bok åk 7-9

måndag 19 oktober 2015

Reflektionsfrågor Idrott

  1. Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har dina metoder fungerat, varför?

Mitt mål för min tid på Gunnesborundan är klar. Jag har klarat målet två gånger. En gång på 13,17 och en på 14,50. Mitt mål var 15min. Min kondition har blivit lite bättre men jag har bra kondition från början. Jag tror att anledningen till att jag har bra kondition är att jag springer mycket på fritiden. Tränar till lopp och springer lopp. Min metod har fungerat. Jag har tagit det i min takt men vissa gånger sprang jag fortare än jag brukar för att få bättre tid. Jag är nöjd med det arbetsområdet. 

2.  Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?

Jag har tränat mycket så det känns som om min kondition är bättre. Jag har förbättrat min tid så det betyder att jag orkar springa snabbare. 

3.  Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.

Jag har ibland sprungit på fritiden med pappa. Vi har tränat många rundor. Några rundor är tex Gunnesborundan, till Monumentet eller till Vallkärra by och till Sankt Hans backar. Rundan bort till Monumentet är 5,6 km. Den till Vallkärra är 7km och om jag springer vidare till Sankt Hans backar är den 9km. Jag har fått bättre kondition för varje gång. Jag tränar också intervaller. Snabba sträckor. Tex springer 5 st stolpar snabbt och 5 st långsamt en stund. Ibland har jag också sprungit backlöpning. Tex backen upp Monumentet. Jag springer upp och ner 6 gånger. Jag springer snabbt upp och joggar ner.

4.  Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?

Jag tycker om att skriva träningsdagbok. Därför att jag visar vad jag kan och vad jag gjort bra. Jag visar också vad jag gjort bättre den här tiden under terminen. Det är också bra för att komma ihåg det man har gjort.

5.  Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?

Jag har inte förändrat min träning. Jag varierar med korta rundor, långa rundor, intervaller, backlöpning. Springer jag korta sträckor brukar jag springa snabbt och längre sträckor lite långsammare. Intervaller tränar jag på olika sätt. Kanske 5 stolpar snabbt och 5 stolpar långsamt till jag inte orkar längre.

6.   Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?

Om jag har bra kondition som jag har orkar man springa längre rundor som lopp och sånt. Då har bli man inte så trött. Det är bra att ha bra kondition om man är idrottare på fritiden. Om att du tränar på fritiden tror jag att man jobbar bättre i skolan och jobbar bra med läxa hemma. Det går bättre om man håller på med någon slags träning. Det är bra att springa därför då blir man kanske inte lika förkyld. 

7.   Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis?
Varför ? Varför inte?

Ja, jag vet att jag kommer träna min kondition i fortsättningen. Det är bra för mig för jag springer mycket och tränar till lopp som jag brukar springa på fritiden. Det är bra så har jag bättre chans i loppen och kommer på bättre tid och placering. Det är bra för man mår bättre och det går bättre i skolan om man gör någon aktivitet på fritiden. Man kanske inte blir lika förkyld om man håller på  och tränar.

8.   Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.

Jag tycker det varit bra under arbetsområdet. Både med konditionsträningen, orienteringen och lagspelen. 

Konditionsträningen: Det var bra att träna konditionen så man fick bättre. Nu kan man springa på bättre tid.

Orienteringen: Jag tycker om att orientera. Du lär dig läsa av kartor och det är en fördel om du är i skogen själv. Då har du nytta av att lära dig läsa av en karta.

Lagspelen: Jag tycker det varit bra med lagspelen så man kan jobba som ett lag ska göra. Tex när vi spelade fotboll var inte alla lika duktiga som de som tränar fotboll. Alla fick bollen i varje sport vi spelade. Alla passade varandra så man tränade både passningar och skott.  







Bokcirkel vecka 35

Boken jag läste                                                                                                          Min bild som är till illustrationen



















Min bild har jag valt för att barnen i klassen ska kolla på en film som heter Utvandrarna. Detta är en bild på filmens framsida. Bilden föreställer Kristina och Karl-Oskar som är huvudpersonerna i filmen. Jag tror det är en bra film och det är en lärorik film. Filmen handlar om Svenskar som utvandrar till Amerika. Författaren heter Vilhelm Morberg som skrev böckerna Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige.









Jag valde att göra ett litet spel av mina ord. 
Det var att man tog ett kort och skulle sedan ta rätt ord alltså som betydde likadant
som man tog först.