SO frågor Samhällskunskap

1. Hur, när och varför bildades FN?

Svar: FN som är förkortningen till Förenta Nationerna grundades 24 oktober 1945. Det grundades för att främja internationellt samarbete. När grundandet höll på fanns 51 suveräna stater som medlemmar och sedan juli 2011, då Sydsudan blev upptaget, har organisationen 193 medlemsstater uppdelade på fem regionala grupper, vilket innebär att nästan samtliga av världens självständiga nationer är medlemmar. 

Sverige var ett av de första länderna att ratificera barnkonventionen. Idag har nästan alla världens länder anslutit sig till konventionen. De har då också förbundit sig att vart femte år rapportera till FN hur man lyckas med att följa konventionen. Barnkonventionens rättigheter gäller alla barn, alltid och överallt i världen, utan undantag. Enligt konventionen är man barn tills man fyller 18 år.

Barnkonventionen innehåller barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den har fyra grundläggande principer:

alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad

alla barn har samma rättigheter

man ska ta hänsyn till barnets bästa vid alla beslut

alla barn har rätt till liv och utveckling. 

                                                                                          

4.   Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Svar: Diskriminering innebär att en människa utsätts för kränkningar eller dåliga kommentarer. Man bli rådigt bemött alltså. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.

5. Redogör för vad en nationell minoritet är. Varför räknas samerna som ett urfolk? Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Svar: Med nationell minoritet menas en minoritetsgrupp i ett land, som har eget språk och kultur. Det kan till exempel vara judar i USA eller romer i Finland. Många gånger tillhör de nationella minoriteterna landets urfolk, till exempel samer i Sverige, aboriginer i Australien och indianer i Peru. Beräkningar visar att uppemot en fjärdedel av världens befolkning tillhör en nationell minoritet.

Med urfolk menas ett folk som härstammar ifrån folkgrupper som har bebott ett område redan innan nuvarande statsgränser fastställdes. De har en egen kultur, egna traditioner och ett eget språk som många av dem strävar efter att bevara och överföra till kommande generationer.

I tusentals år har Samerna bebott ett område som idag sträcker sig över fyra länder i norra Skandinavien och på Kolahalvön: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Området kallas Sápmi (Sameland). Samernas språk är samiska som egentligen är tre olika språk, de tillhör samma språkgrupp som finska och estniska. Idag är alla samiska språk erkända som minoritetsspråk.

6. Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Svar: Om man är en speciell typ av person som tex homosexuell eller lesbisk så kan man kränkas för det man tycker eller gör. Även för att man tycker om en sorts av kön så ska man ha samma rättigheter som andra. 

Det kan också vara att man är en speciell partiälskare. Vissa tycker att man ska tillhöra det partiet och då kan man blir kränkt för det. Oavsett vilket parti man tycker om eller röstar på så ska man inte kränkas för det. Om man har olika åsikter ska det accepteras av alla.

Källor: 

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationerna 

http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/

So religion frågor

2. Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Svar: 

Sedan 1800-talet har religionernas betydelse minskat på många håll i världen, framför allt i Europa där många länder idag är sekulariserade. Med det menar man att religiösa ledare, kyrkor eller andra religiösa samfund har ett mycket begränsat inflytande över samhället, exempelvis när det gäller vilka lagar landet har.

Oftast innebär sekulariseringen också att det är ganska få människor som regelbundet deltar i gudstjänster eller andra religiösa riter jämfört med ett samhälle som inte är sekulariserat. I ett sekulariserat samhälle kan man välja att helt stå utanför religionerna.

3. Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Svar: Sekularisering är ofta en ganska långsam process där de som tycker att förändringarna är bra står mot de som strävar emot och vill bevara så mycket som möjligt av de gamla traditionerna.

Ofta kan man se tydliga spår av sekulariseringen i de lagar och regler som handlar om religion i ett land. I Sverige blev det exempelvis tillåtet att lämna Svenska kyrkan 1860 och lagligt att helt stå utanför alla religioner 1951. Men ännu i början av 1900-talet kunde den som öppet var starkt kritisk till religion hamna i fängelse. Länge var det otänkbart att ha affärer öppna på söndagar, det var ju den kristna ”vilodagen” då alla borde vara lediga från sina jobb. Att visa film på bio eller att anordna dans på kristna helgdagar som långfredagen, juldagen eller pingstdagen var förbjudet i svensk lag fram till 1969. Det var samma år som kristendomskunskapen i skolorna ersattes med religionskunskap, ett ämne med ett annat innehåll och syfte.

Många anser att det sista steget i sekulariseringsprocessen togs då Svenska kyrkan år 2000 skildes från staten och kyrkan blev ett av alla andra religiösa samfund i landet (se Svenska kyrkan i framtiden?). Men diskussionen om skolavslutningar i kyrkan visar att det finns vissa problem som rör sekulariseringen och som fortfarande kvarstår och att dessa frågor berör många människor. 

4. Vilka är hinduismens heliga skrifter? Nämn något om innehållet i dem. Vilken av skrifterna läses mest idag? Vad kan det bero på?

Svar:  Hinduismens äldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga)

Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna.

Den allra mest lästa skriften är dock Bhagavadgita (Herrens sång). Den handlar om krigaren Arjuna som är beredd att anfalla fienderna när han plötsligt upptäcker sina egna släktingar bland dem.

5. Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Svar: 

Deism: Att icke tro på en aktiv gud. En del av upplysningsfilosoferna var anhängare av en religiös uppfattning som kallas deism. Ordet kommer av latinets deus som betyder gud. Deisterna tänker sig att det finns en skapande gud. Denne gud har en gång startat allt liv på jorden och i universum men ingriper inte mer i sin skapelse.

Agnosticism: Att man vet inte om gud finns eller finns. Men många religionskritiker menar att naturen – hur fantastisk vi än tycker att den är – egentligen inte kan vara något belägg för att det finns en gud. Livet kan lika gärna ha tillkommit av en slump. Det finns inte heller några metoder för att undersöka om det finns någon gudomlig kraft eller inte. Frågan är därför omöjlig att besvara. De som tänker så här kallas agnostiker och deras uppfattning agnosticism. Orden kommer från ett grekiskt ord som betyder ingen kunskap.

Atesim: Den som tror att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter över huvudtaget kallas ateist. Ateist är ett ord från Grekland och betyder ingen gud. 

6. Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.

Svar: 

Karl Marx: Religionen används som opium 

Några av 1800-talets mest kända ateister var också ledande socialister. Socialisterna ville att arbetarna skulle göra uppror mot sina usla levnadsvillkor i det kapitalistiska industrisamhället. Men religionen kunde hindra en sådan kamp enligt socialistledarna. Om arbetarna trodde på ett bättre liv i himlen efter döden skulle de inte göra något åt sin eländiga situation här och nu. På så sätt kunde religionen hjälpa överklassen att behålla makten över de svaga i samhället.För Karl Marx (1818‒1883), en av socialismens och kommunismens främsta filosofer, var detta samband klart.

Ayn Rand: Jag borde ersätta gud

Den amerikanska författaren Ayn Rand (1905‒1982) är en av 1900-talets mest omtalade kritiker av samhälle, politik, stat och religion i USA. Hon var starkt påverkad av Nietzsche och ansåg att varje människas individuella frihet var viktigast och hon avskydde alla gemensamma lösningar.

Rand menade också att det endast finns en objektiv verklighet. Den kan alla människor studera och just därför är den sann. Om det finns upplevelser som inte alla kan dela är de subjektiva och hör enbart till individen. Därför är alla religiösa tankar endast privata och inte intressanta för någon annan än för den enskilde.

9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Svar: En del av världens sekulära humanister är aktiva i en rörelse som arbetar för en fortsatt sekularisering av samhället. Man vill tex att alla lagar ska vara helt och hållet neutrala till livsåskådningar så att människor fullt ut kan välja om de vill tillhöra religioner eller inte. Man arbetar även mot olika former av förtryck där olika religioner används som argument och sprider information om vad en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning innebär. 

Organisationen Humanisterna finns i Sverige. De har ungefär 5 tusen medlemmar i sin organisation. Humanisterna är i sin tur en del av IHEU, International Humanist and Ethical Union.

En fråga som organisationen Humanisterna engagerar sig rör föräldrars rätt att påverka sina barns val av livsåskådning. Humanisterna anser att barn inte borde få bli medlemmar i religiösa samfund genom barndop eller andra riter som omfattar barn. Dit hör också omskärelse av små pojkar, något som förekommer både inom islam och judendomen. De är också motståndare till friskolor som drivs av religiösa organisationer. Humanisterna vill ­dessutom ersätta skolämnet religionskunskap med ett livsåskådningsämne där olika icke-­religiösa uppfattningar får lika stort utrymme som religionerna.

Hållbar utveckling sida 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Svar: Förnybara:

Drivs av energi från solen och förnyas så länge solenergin flödar och kommer därför aldrig att ta slut.

Vattenkraft: Vatten ger elström genom vattenkraftverk. Man stoppar vatten från åar genom en mur. På andra sidan av muren finns det hjul. När man släpper ut vattnet så snurrar hjulen och då bildas där ström. 

Vindkraft: Vinden driver vindkraftverkets blad som i sin tur driver en generator som ger elström till oss.

Solenergi är en grundläggande energikälla. Den kan användas i solfångare som ger oss varmvatten och med solceller som ger oss elström. På vissa hus sitter det solcells plattor på taken. När solen lyser på de bildas där energi/el. 

Ändliga: 

Ändliga energikällor = naturresurser som kommer att ta slut.

Kan nybildas men det kan ta miljontals år. Jordens kol kommer att ta slut om cirka 200 år. Olja och naturgas kommer bara att räcka i 40-60 år till fram.

Fossila bränslen utvinns från berggrunden och jordens inre olja, kol, naturgas

Olja (petroleum) = används t ex som bensin och kommer från berggrunden.

Kol = ger värme och elektricitet (stenkol).

Naturgas = finns i jordskorpan och används som bränsle i kraftverk och värmeverk och som råvara i plast.

Uran = radioaktivt grundämne – metall som används i kärnkraftver

4.

a Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Svar: Att vi ska vara så miljövänliga som möjligt. Miljön måste vi ta hand om. Varje år måste vi anstränga oss för miljön. Det är för många som struntar i att det drar för mycket ström av olika produkter och folk som inte slänger sopor på rätt sätt. Vissa slänger bara en påse med blandat skräp tex: kartong,mat, glas och plast. Man borde slänga kartong för sig, past för sig och glas för sig. Idag har många bostadsföreningar och kommuner kommit med en separat soptunna för matavfall. 

Ifall alla slänger saker på rätt plats får vi det mer miljövänligt i vårt samhället. Naturen mår bättre när våra sopor blir till energi. Energin måste hålla länge framöver annars får vi inget bra samhälle. Vår natur blir sämre. Därför måste alla hjälpas åt för att få ett så miljövänligt samhälle och natur som möjligt. 

b Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan   komma i konflikt med varandra.

Svar: Man vill ha det så ekonomiskt som möjligt när man handlar tex frukt och grönsaker. Man vill ju också att de ska hålla så länge som möjligt. Ekologisk hållbarhet innebär att det är bättre för miljön. Oftast så är all frukt besprutat med ett medel som gör att frukt håller sig länge. Dessa frukter som är besprutade kommer från andra länder i världen. Men det finns nackdelar med detta, det finns ofta kvar lite gift i frukterna när man sköljt dem. Giftet är inte bra för våra kroppar. Social hållbarhet innebär att alla människor från alla länder har lika rätt till allt.

5. 

a Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Svar: Man räknar begreppet i jordklot. Det innebär när man gjort ett test på nätet får man reda på hur många jordklot vi hade behövt för att leva. Man ska ligga runt 1 jordklot eller mindre. Annars måste man sluta göra något som man gör mycket eller minska ner på det. Tex köra bil, äta bara kött och andra saker. 

c En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder.      Förklara innebörden i det påståendet.

Svar: Vissa kläder vi bär på oss har fotas gjorts av barn ic fabriker i fattiga länder. Det är mycket barnarbete i andra länder. Endel vuxna jobbar också med att göra kläder som vi bär. Dessa kläder är sånna som vi bär varje dag till vardags. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens    energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Svar: Vindkraft behöver blåst för att man ska få energi. Vi förstör inte miljön och det är bra med det. Det är flexibelt alltså kan man sätta den vart man vill där det blåser mycket. Det kan inte vara storm eller för mycket blåst. Då kan vindkraften brista. 

Solkraft: Solkraften behöver ju sol för att kunna göra strömmen till oss. Det sitter plattor på taken. Om inte solen lyser blir det ingen energiproduktion. Det är en nackdel men då finns det andra lösningar. Man kan få energi på andra sätt också. 

Nackdel med de ändliga:

De ändliga är inte bra för miljön. Avgaser från bilar alltså bensin är inte bra för miljön. Det skadar djur och vi människor. Det är skillnad mellan förnybara och ändliga. De förnybara drivs ju av vår miljö. ändliga är mer skadligare för miljön. Det är nackdelar med ändliga. Om vi människor andas in för mycket avgaser från tex bilar så kan våra organ skadas allvarligt.

För att minska utsläppen som skadar miljön och vår hälsa kan man köra en mer miljövänlig bil eller en elbil. Då bara du laddar den några timmar så kan du köra utan att det drar farliga avgaser. Om man inte måste köra bil kan man annars åka tåg eller bus. Tågen drivs av strömledningar alltså el. Mer miljövänligt. Många bussar idag är också miljövänliga för att de kör på naturgas eller olja. 

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som  nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

         Svar: Se fråga 7. Andra förnybara resurser är vattenkraft och. Fördelar

         för vindkraft är att det blåser för annars kan inte hjulen snurra och bidra

         med energi. Solenergins fördelar är att det är sol mot solcells plattorna.

         Vattenkraft har fördelen att det är vatten i åar och bäckar. Dt måste 

         regna så att inte vattnet tar slut.

b Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

         Svar: Se fråga 7.  

Hållbar utveckling frågor sid 35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

När jag vaknar så tänder jag lampan och laddar min mobil ( ljus och ström ). Sen går jag på toa ( vatten ). När jag varit på toa duschar jag i ca 10 min ( vatten ). Efter min dusch klär jag på mig. Sen äter jag frukost gröt och dricker juice ( kylskåp och spis. El ) Innan jag går till skolan går jag och bortsar tänderna och jag går på toa ( vatten ). Klär på mig ytterkläder och går till skolan. 

2. a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För 200 år sedan såg allt helt annorlunda ut. Det fanns inga telefoner och ingen el. Man hade ingen energi. Man fick elda för att få det. Bönder hade inga maskiner som idag. De fick spänna fast redskapen på hästen och gå efter hästar eller kor med en plog. 

De hade ju inga fordon så deras transportmedel var att gå eller rida häst med vagn. Alla hade inte vagn till häst därför det var för dyrt. Man hade ingen cykel. Så många folk fick gå långa sträckor till skola och jobb varje. För att få ljus i husen använde man bland annat eld. 

b) Jag tror att beroendet på energi kommer att öka mycket i framtiden. Det kommer nya uppfinningar nya saker som vi behöver energi till. Många saker i framtiden kommer att behöva ström idag och i framtiden kommer energin drivas med hjälp av vattenkraft, vindkraft och solenergi. Det gör det även nu. 

Idag har vi fått transportmedel som traktorer och andra lantbruksmaskiner, bilar, lastbilar, buss, tåg, flyg och mopeder. Med alla dessa fordon tar vi oss fram idag. Bönder kan köra traktor med plog, vi kan köra bil till platser långt bort, vi får leveranser med hjälpa av lastbil, buss och tåg kan vi ta vart vi vill tex till centrum och vi ungdomar kan ta moppe till våra vänner. Det har blivit mycket bättre än förr, därför då fick man gå dit man skulle. 

Energin har också blivit mycket bättre. Idag har vi många elektroniska produkter som tv apparater, datorer, mobiler, surfplattor och andra småelektronik. Detta drivs av ström. Strömmen kommer från olika kraftverk som vi har här i Sverige. Vissa hus har solkraft. Det drivs av solpaneler som sitter på taket. Vindkraft drivs av stora hjul som står på åkrar. De är kopplade så energin går ut till olika bostadsområden. Vattenkraft drivs av vatten. Det samlas vatten från åar. Vattnet stoppas av en typ av mur. Sen släpps vattnet ut i flera hjul som bildar energi till oss. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Samhället är uppbyggt på ett helt annat sätt idag. Idag måste vi ha datorer i skola och på arbeten. Det är vi vana med. Vi har många tekniska prylar som behöver ström idag. Exempel på tekniska prylar mobiler, datorer, hårtork, locktång, lampa och mycket mer. Det är vi alla beroende för varje dag. Våra kommunikationssätt idag är att vi alltid måste nås via telefon eller mail eller sms. Det är så vi kontaktar varandra idag. I många yrken används bara tekniken och det är huvudgrunden till att man kan jobba idag. I skolan måste man ha med sin dator och mobil för att kunna jobba. Alla våra saker finns digitalt. Det är bra att man kan göra så mycket med tekniken tycker jag. Det utvecklas heltiden. Man vet aldrig vad det är som kommer för nytt. Om en sak kommer ut i samhället blir det populärt och alla använder det. Tekniken som redan finns kan bli bättre för att tillverkaren utvecklar saker.

Vi måste sopsortera. Alltså slänga glas och färgat glas för sig själv, tidningar, plast, metall, kartong, hushållssopor och matavfall. Om alla gör så mår vi bättre och miljön påverkas på ett bra sätt. Matavfall kom för några år sedan och det tycker jag är bra. Då kan det bli kompostavfall istället för att man eldar upp skiten. Dels blir det ny jord och då mår växter och djur bättre.  

Förr slängde man bara allt blandat. Det finns även många idag som slänger tex papper och annat skräp på gator och sådant i stan. Det påverkar miljön väldigt mycket på ett negativt sätt. 

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor. Ett exempel:

Kläder som vi köper i affärer här i Sverige är oftast sydda och gjorda i fattiga länder. Det är både barn och vuxna som sitter i fabriker och gör kläder som sen säljs i våra butiker här hemma. Det förekommer oftast barnarbete i andra fattiga länder.

Cuba Krisen

I oktober 1962 utspelade sig en av de farligaste kriserna i mänsklighetens historia. USA och Sovjetunionen, världens två supermakter, stod på randen till krig mot varandra med kärnvapen. De hade var och en tillräckligt med vapen för att förstöra motståndaren och samtidigt ödelägga halva världen. Krisen gällde Cuba, landet och ön som ligger 140 km utanför USA:s kust. Den amerikanske presidenten John F. Kennedy var fast besluten att få bort de sovjetiska medel distansrobotarna, även om USA skulle tvingas invadera Cuba och gå i krig mot Sovjetunionen. USA hade redan börjat förbereda sig för en invasion. Hundratals fartyg fanns runt Cuba, tusentals stridsflygplan var startklara och 100 000 soldater låg i beredskap. På Cuba väntade en stor armé med 42 000 soldater, vilket var mycket mer än Kennedy trodde. De var utrustade med taktiska kärnvapen om det skulle bli ett krig, som de var beredda att använda. 

De amerikanska styrkorna som var beväpnade befann sig i högsta beredskap. Alla trupper som hade kärnvapen fick order om att göra vapen klara för anslutning. Strategiska bombflygplan som kunde flyga över stora områden, startade lastade med kärnvapen och kärnvapenbestyckade amerikanska ubåtar satte kurs mot sovjetiska vatten. Ubåtarna var utrustade med robotar som hade större effekt än samtliga bomber som fälldes under andra världskriget.

Cubakrisen var bara en av flera allvarliga kriser under kalla kriget, den långa konflikten mellan USA och Sovjetunionen som var aktivt från andra världskrigets slut 1945 till Sovjetunionens kallas 1991. De två supermakterna hade varit allierade under det andra världskriget men det fanns stora ideologiska skillnader mellan dem. När kriget närmade sig slutet 1945 blev de här motsättningarna allt klarare. Samtidigt började respektive supermakt tvinga på andra länder sitt eget politiska system. USA var världens ledande kapitalistiska stat. Samhället grundade sig på individens frihet. 

I mitten av oktober 1962 avslöjade flygfoton, tagna av amerikanska spaningsplan, att Cuba var i färd med att uppföra sovjetiska avskjutningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar. Ramperna beräknades kunna vara operationella inom två veckor. Därmed inleddes en tretton dagars kris, då världsfreden tycktes vara i fara.

Kubakrisen är en allvarlig politisk kris mellan USA och Sovjetunionen 1962. Den krisen höll på att utlösa ett tredje världskrig.
Efter kriget blev det inge uppföljande. Alltså de slutade att kriga. 

Hur mna kunde förhindra krisen: 

Länderna behövde inte hota varandra om ett tredje världskrig. Om de inte hade hotat så hade det inte blivit något krig om något.

Källor:

Wikipedia

http://selenius.se/Inana/kubakrisen.htm

CUBA KRISEN BOK

Verslliefreden

Tyskland  fick avstå stora landområden till Polen och Danmark

Positiva: Polsen och Danmark fick mer landområde. Polen och Danmark blev då större och hade större mark. 

Negativa: Tyskland förlorade landområden. Tyskland blev mindre och fick mindre mark. .

Stormakten Österrike-Ungern splittrades i tre nya stater: Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien. 

Positiva: Det blev en större armé. Med tre länder blev ett stort.

Negativa: De fick inte vara sig själva.

Polen blev återigen ett självständigt land.

Positiva: Polen kunde jobba själva med sina arméer och andra saker som andra lände riste skulle ha med att göra. 

Negativa: Polen kunde inte få hjälp av andra länder. 

Första världskriget

Första världskriget började 28 juli 1914 och slutade 11 november 1918. Fler än 10 miljoner människor miste livet. 

Skotten i Sarajevo var början på första världskriget. Detta hände 28 juni 1914.

Den österrikiska tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie skjuts. 

En viktig konfliktorsak var imperialismen. De innebar att stormaktens regering från europa tävlade om att erövra kolonier i Asien och Afrika. För att kunna skydda sina kolonier och den lönsamma handeln lät de imperialistiska staternas regeringar bygga stora krigsfartyg.

Storbritanniens flotta var världens mäktigaste, men i Tyskland byggdes så många och stora krigsskepp att den brittiska positionen var hotad. Storbritanniens regering satsade då på ännu större skepp och så var kapprustningen igång. För varje år som gick krävde militärledningarna större och bättre kanoner och fler soldater till sina arméer. Kapputrustning är alltså vapen och ammunition. Man gör sig redo för krig. 

Om ett krig utlöser och med många soldater och mycket kraftiga vapen skulle det bli väldigt osäkert och omfattande. De som var ledarna för de största staterna fattade att de inte fick råka i konflikt med länder meddetssamma, utan att de behövde bygga allianser som hade pålitliga vänner. På det här sättet bildades enheten och de centrala makterna. 

Nationalismen gjorde många djupa konflikter i Europa. Landskapen Alsace och Lorraine som Frankrike hade förlorat i kriget mot Tysklands 1871skulle lämnas igen, ansåg de franska nationalisterna. 

Europa var inte demokratisk. 

So sid 119

1. Iland:
Svar:  I rika länder finns det god kunskap och tillgång till olika tekniker och kapital. Näringslivet är väldigt effektivt vilket gör att bara en mindre del av arbetskraften behövs användas inom jordbruk och industri. De rikaste länderna arbetar mindre än 10 % med jordbruk. 20‒30 % jobbar i industrin och den andelen fortsätter att minska i många rika länder. Många människor får sin inkomst från olika arbeten med olika typer av tjänster som handel, vård, utbildning, information och liknande.

2. U-länder:
Svar: U länder är fattiga länder. Många människor i landet är fattiga, men det kan vara mycket stora skillnader mellan olika grupper inom landet. Vissa grupper kan ha mycket höga inkomster och leva ett liv i lyx medan det stora flertalet lever i fattigdom.

3. Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
Svar: För att kunna jämföra olika länders BNI per capita på ett rättvisande sätt tar man hänsyn till hur mycket man får för sina pengar. Eftersom det mesta är mycket billigare i ett fattigt land jämfört med ett rikt land räknar man upp värdet i det fattiga landet. Ungefär så här går det till: Tänk dig att mat och andra varor i genomsnitt bara kostar en fjärdedel i det fattiga landet i jämförelse med i ett rikt i-land. Då fyrdubblas värdet på det fattiga landets BNI per capita innan jämförelsen görs.

4. Vad är Millenniedeklarationen?
a: Vilka är Millenniedeklarationens mål?
Svar: 1. Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen
          2. Att se till att alla barn får gå i skolan
          3. Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning
          4. Att minska barnadödligheten i världen
          5. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
          6. Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
          7. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
          8. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
b: Vad tycker du man kan göra för att uppnå målen i Millenniedeklarationen?
Svar: Ge exempel för vart och ett av de åtta målen. Jag tycker man både genomföra dessa mål. Det är ett tvång för alla. Jag tycker så.

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? 
Fattigdom:
Svar: I många fattiga länder är det mycket sjukdomar. Det bror på att de länder inte har råd med mat, vatten, mediciner, sjukvård för att det kostar för mycket. Om någon bli sjuk i ett fattigt land kan det vara svårt att göra den personen frisk igen. För att det är så fattigt.
Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och befolkningstäthet:
Befolkningstätheten: Om befolkningstätheten är stor kanske det är svårt för människorna att få mat och överleva. Om någon i en stor befolkning får en sjukdom kan det sprida sig snabbt till alla i den stora befolkningen. Det sprids snabbt vidare för det är fattigt och de har inte råd med sjukvård Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och Klimat: I vissa länder är klimatet ett problem. Om det alltid är soligt där folk sår saker för att få mat och tjäna pengar så blir det ju inget av det. Det måste komma lite regn för att det folk har sått ska gro annars få dem ingen mat. Om inte sakerna de sår kommer upp tjänar dem inget på det. Därför måste det regna lite.
Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och Naturresurser: Naturresurser är resurser om naturen. Alltså det som måste göras inom naturen. Det handlar om vad vi gör för saker av naturen. Vi gör tex datorer av plast,glas och metall.

6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom? 
Sårbarhet:
Fattigdom: Fattigdom är folk som är fattiga och inte har råd till saker de behöver. Vissa har inte råd till mat så vissa dör av svällt.

7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Svar: Bistånd är ett bidrag. Bidraget gå till fattiga länder som behöver hjälp med saker för att klara sig.

Nyhet vecka 14

Misstänkt mordförsök med järnrör i Värmdö.

En 60 årig mann blev svårt misshandlad i Värmdö utanför Stockholm. Mannen har blivit knivskuren och slagen med ett järnrör. Det är misstänkt mordförsök. En mann i 25 års åldern är gripen av polis. Den skadade mannen har förts akut till sjukhus efter misshandeln. Händelsen inträffade utomhus vid 15:45 tiden. Polisen vet inte exakt var det hände men de har vittnen som har sett vilka föremål som används vis misshandeln. Det blir lättare för polisen att undersöka mer nu. Vid kl 17 kunde en 25 årig man gripas av polis. De genomsökte området med hundar och grep denna personen. Mannen greps inomhus och det ska hållas förhör nu av polis. Polisen ska undersöka lägenheten. 

Fem gripna efter bråk på gymnasieskola i Malmö

Polisen har gripit fem personer efter ett bråk på en gymnasieskola i Malmö.

En ung man ska ha fått stickskador och är förd med ambulans till sjukhus.

– Han har skadats i benet men skadorna bedöms inte vara livshotande, säger Kim Hild, pressinformatör på polisens ledningscentral.

Polisen fick larmet om bråket 12.57 på måndagseftermiddagen. Bråket ska ha startat på Celsiusgatan.

– Mannen som blev stickskadad har sedan flytt över skolgården, där han senare påträffas, säger Jimmy Modin, pressinformatör på polisens ledningscentral.

En ung man är förd med ambulans till sjukhus.

– Han ska ha fått stickskador, men hur vet jag inte i nuläget. En polispatrull är vid sjukhuset just nu, säger Kim Hild.

Fem personer greps av polis

Enligt rektorn på den aktuella Malmöskolan har bråket skett utanför skolområdet.

– En av våra elever har blivit stucken med ett vasst föremål i vaden och vi vet inte just nu vilka förövarna är. I övrigt hänvisar vi till polisen, säger rektorn.

Kort efter bråket greps fem personer i anslutning till skolan. Men polisen kan i nuläget inte säga om personerna är elever på gymnasieskolan. Vad bråket bestod i är fortfarande okänt. Ärendet rubriceras inledningsvis som grov misshandel.

SO sid 220

1. Ordet dygd är ett gammalt fornnordiskt ord som är besläktat med orden duktig och att duga. Många uppfattar kanske också ordets betydelse som lite gammaldags.

      Men dygdetik handlar enligt nutida tolkningar egentligen inte alls om egna eller andras regler.

      Dygdetik är snarare förmågan att kunna fatta självständiga beslut i många olika situationer. För

      att kunna göra det menar dygdeetikerna (filosofer och andra tänkare som menar att dygdetik är

      den bästa etiska modellen) att man ska intressera sig för vad som menas med att vara en god

      människa.

7. Jag påverkas av min föräldrar, kompisar och lärare.

Föräldrar: När jag är med mina föräldrar är jag glad, hjälpsam och snäll. Mina föräldrar är så och då är jag också så. Ibland är jag lite lat. Jag lär mig saker av mina föräldrar. Tex lär jag mig saker om skolan och hur jag ska bete mig. Mina föräldrar säger att det är viktigt att inte göra något som man kan bli straffad för.

Kompisar: När jag är med mina kompisar i skolan så är jag lite mer som dem. Då är jag tex lite kaxig, hjälpsam och snäll. Jag är med snälla och hjälpsamma ibland och ibland med de som är lite kaxigare och mer tuffare. Så är mina kompisar. Om dem gör en sak vill jag också göra det. Man blir påverkad av sina kompisar på olika sätt. Av mina kompisar lär jag mig att vara som dem. 

Lärare: När jag är i skolan med lärarna så är jag trevlig, snäll och jag gör som dem säger till mig. Jag påverkas av mina lärare att hur man ska vara på ett positivt sätt. De säger att man ska vara snäll och trevlig. Man ska bemöta andra som man själv vill bli behandlad.

8. Homo-, bi-, trans- och queeridentiteter har den gemensamma förkortningen hbtq.

   Homosexuell = Att du gillar samma kön som dig själv.

    Trans = Trans är när en man klär ut sig till en kvinna.

9. I romarriket hade människor alltså många olika uppfattningar om sex och religion. Det var i denna miljö som kristendomen uppstod under slutet av antiken. En del av de första kristna uppfattade alla former av sexualitet som något man borde avstå ifrån.

Tanken att människor bör avstå från sex är ovanlig inom judendomen och islam. I båda dessa religioner finns det gamla traditioner som uppmuntrar den fysiska kärleken mellan man och kvinna. Att ingå äktenskap och skaffa barn ses ofta som en plikt för de troende. Imamer och rabbiner är i allmänhet gifta.

Om man läser de heliga skrifterna kan det verka som om religionerna har tydliga svar på vad som är rätt och orätt när det gäller sex och samlevnad. Men människor tolkar skrifter och traditioner på många olika sätt. 

Traditioner och tolkningar kan alltså förändras med tiden. Numera anser många kristna att människans sexualitet är en gåva från Gud, en källa till glädje och något som för samman människor. En del kyrkliga ledare har utvecklat en ny och tolerantare syn på frågor som gäller skilsmässor, preventivmedel, onani, aborter och homosexualitet.

10. Engagemang: Engagemang är deltagande, intresse.

      

       Humanitet: Humanitet betyder mänsklighet. 

       Solidaritet: Solidaritet innebär för kollektiv att gemensamt ta ansvar för något, inbördes

                           gemenskap, att i egenskap av del av en grupp verka hänsynsfullt utan

                           egenintresse för denna grupps bästa.

       Filantropi: Filantropi är välgörenhet och annan allmännyttig verksamhet som utan

                         motprestation stöder institutioner och projekt inom till exempel kultur, utbildning, forskning och hälsa. 

       Altruism: Altruism är att hjälpa andra utan att önska något i motprestation.

       Sympati: Sympati är en känslomässig samhörighet med en annan person. Ofta innebär det

                       att en person upplever ledsamhet, inte på grund av egen bedrövelse utan för att

                       någon annan person som denne är välvilligt inställd till är ledsen.

       Empati: Empati (sökande till kärlek) betecknar förmågan att uppleva och förstå andra

                     personers känslor. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå och känna med

                     andra, vare sig personen håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati

                     med en brottsling utan att bli likadan eller vara likadan.

               

Humanitet 

Empati

Filantropi 

Solidaritet 

Altruism 

Jag tycker att mänskligheter är viktigast för det är hur människor är. Sen tycker jag empati för att det handlar om kärlek och känslor. Efter det tycker jag Filantropi för att det är en allmännyttig verksamhet. Sen tycker jag solidaritet för att man gemensamt ta ansvar för något och altruism för att hjälpa andra utan att önska att få motprestation. 

11. När någon dör så går själen ut ur kroppen och går till en annan kropp. Själen blir en ny kropp kan man säga. Tex när min morfar dog så öppnade hemtjänsten fönstret till hans rum så att själen flög iväg. 

12. Jag vet inte om jag ät troende eller inte. Så jag vet faktiskt inte. Man kanske kan tänka att kroppen är kvar fast själva själen går ut. 

Frågor sid 142

2.  Björntjänst är är du tror att du ger en kompis en tjänst men det blir fel. Du försöker hjälpa till men det blir ingen tjänst för din kompis. Kompisen får det svårare. Tex i detta fallet om en kränkning uppstått på nätet vill du hjälpa din kompis och försvara den men det blir fel och kompisen får det inte lättare. 

4. Ta ansvar: Det är när du tar ansvar för något tex 

Ha ansvar: Om jag lånar en boll så är det mitt ansvar för bollen.

Få ansvar: Om någon säger till dig ta ansvar för tex en boll. Då får jag ansvaret att bollen kommer in igen.

5. Man tar ansvar för det som man ska göra tex jag tar ansvar för en boll.

7. Det är väldigt många idag som är alkoholister eller är drogberoende. Det finns en del som röker och det är dåligt för lungorna.

Rökning: Rökning skadar många liva varje år. Man kan dö av och man kan bli beroende. Om du blir beroende innebär det att du köper heltiden och röker. Det är inte bra för hälsan och lungorna.

Droger: Droger är inte heller bra. Det är olagligt till att börja med. Om du provar någon slags drog ökar du risken att bli beroende snabbt och man kan dö av det. 

Alkohol: Alkohol är det som finns i öl, vin och övriga spriter. Alla vuxna dricker varje dag ett glas av något, men vissa dricker flera glas alkohol per dag eller kväll. Om du dricker för mycket kan du bli full och då vet du inte riktigt vad du håller på med.  Man kan hamna i trubbel.

8. Det är företaget som tar ansvar för att deras varor inte skadar miljön. Om ett företag tillverkar en sak ska dem prova att det inte skadar miljön. 

10. Nätmobbning: Nätmobbning är att du skriver hot till någon. Det kan även vara att du lägger upp en bild på någon utan att ha frågat.

Mobbning: Mobbning är när du säga saker till folk och retar dem för något. 

SO Moral

Påståenden: 

1. Ska man tala om för läraren om någon fuskar på ett prov?

Ja enligt konsekvensetiken: Det är bra att skolan har regler som gör att man inte ska fuska på prov.     Om man fuskar på ett prov och man får underkänt lär man sig att man inte ska fuska. 

Nej enligt konsekvensetiken: Fler tillsägningar leder inte till färre fuskningar.

Ja enligt pliktetiken: Alla regler måste följas.

Nej enligt pliktetiken: Det är inte mitt problem om någon fuskar, om de fuskar kommer de själva att förlora på det till sist.

2. Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful. 

Ja enligt konsekvensetiken: Ja om man tycker det men det kan bli konsekvenser.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej man ska inte säga det. Den personen kan känna sig kränkt.

Ja enligt pliktetiken: Ja om du tycker det ska du säga det. Du ska säga vad du tycker.

Nej enligt pliktetiken: Nej. man ska inte säga det därför då kan man skapa osämja. 

3. Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar.?

Ja enligt konsekvensetiken: De ska följa med även om de inte hjälpt till så mycket. Om inte alla är med är det tråkigt.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej, alla ska inte få följa med. Alla är inte lika mycket delaktiga i vad laget gör för få kunna åka på läger. 

Ja enligt plikt etiken: De få betala något annat istället för att de inte hjälpte till. 

Nej enligt pliktetiken: Om de inte hjälpt till ska de inte följa med. Men om de bidrar med något annat får de.

4. Ska man ge pengar till någon som tigger på stan?

Ja enligt konsekvensetiken: Om man ger dem pengar blir dem kanske glada och får det lättare i livet.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej, om man inte ger tiggarna pengar så kanske de slutar att tigga.

Ja enligt pliktetiken: Ja man ska ge pengar för att annars känner man sig kanske dum.

Nej enligt pliktetiken: Nej man ska inte behöva lägga pengar till en tiggare. 

Frågor: 

1. Jag hade inte sagt till om jag såg några andra fuskar lite längre bort därför de tycker jag är deras problem. Om lärarna kollar på deras prov kan läraren tro att de samarbetar därför de har samma svar på frågorna. 

      Om jag märker att någon kollar på mitt prov hade jag sagt till den personen att sluta och sen 

      efter provet hade jag sagt till läraren att den personen kollade på mina svar. Då kan den eleven

      få göra om provet. Om man fuskar tycker jag att man ska bli underkänd

      och få göra om provet.

2. Jag hade sagt att den är fin för att annars känner sig kanske den personen sig kränkt eller

   blivit ledsen. Om man svarar och säger att den är ful kan det leda till konflikter och bråk. 

 Om man egentligen tycker den är ful behöver man inte säga det därför det kan leda till att man blir ovänner. Om jag hade sagt det till någon annan så hade de kanske spridit sig och sen fik kanske kompisen reda på vad jag tyckte egentligen. 

3.  Jag tycker både och på den här frågan. Om inte alla har samlat in pengar tycker jag att först

     ska man ta dem som hjälpt till mest och sen lotta mellan dem som inte gjort så mycket. De som

     inte hjälpt till mycket kan få betala något lite själva.  

    Egentligen handlar det inte om hur många pengar man har samlat in. Om man ska på ett

    fotbollsläger tycker jag att de som varit på träningarna ska få följa med. Därför i matcher tar man

   med sig de vältränade spelarna så man har större chans att vinna.

4. Om det satt en tiggare på stan hade jag nog gett den 5 kronor. Jag tycker det är synd om dem men dem både få hjälp på något annat sätt. Det är inte så speciellt fint att se tiggare nere i stan. Jag tycker egentligen att tiggeri borde förbjudas.

Men tiggare tycker jag inte om. Dem är både jobbiga och störiga. Varje gång Man går förbi dem säger dem please pengar och om en kvinna går förbi säger dem please madam please. Det är störigt att höra det i hela stan. Vissa sitter på en plats och går inte runt som många gör och trycker upp en mugg i ansiktet på någon eller bankar med en krycka i marken. 

SO sid 65

6. a: Att behålla pengar som man hittar på gatan.

Ja enligt konsekvensetik: Ja jag hade plockat upp pengarna på gatan och behållit dem. Man kan inte veta vems pengar det är. Om det ligger i en plånbok med bankkort och id kort hade jag tagit med mig pengarna men lämnat plånboken hos polisen. Om du lämnar in plånboken kan du få hittelön av ägaren. 

Nej enligt konsekvensetiken: Nej om det hade varit en stor summa pengar i en påse eller plånbok så hade jag lämnat in den till polisen. Om det ingen kommer och hämtar den blir mina pengar. Om jag bara tar pengarna kan det vara ett brott. 

Ja enligt pliktetiken: Ja jag hade plockat upp pengar och tagit dem. Det är rätt att ta upp pengarna. Man kan ju inte veta vems pengar det är om det inte ligger tillsammans med id kort eller körkort

Nej enligt pliktetiken: Nej jag hade inte gjort det. Därför det är inte mina pengar.

b: Att inte tala om var man varit för sina föräldrar. 

Ja enligt konsekvensetiken: Nej jag hade inte sagt vad jag varit för att då hade jag kanske inte fått vara ute längre och få förbud för tex: tv spel, vara med kompisar. Eller inte få gå dit mer.

Nej enligt konsekvensetiken: Ja jag hade sagt vad jag varit för att om man gör det kan man få vara där igen eller gå någon annanstans. 

Ja enligt pliktetiken: Ja jag hade sagt var jag varit för att det är min plikt att säga vart jag varit. Om något händer mig så vet mina föräldrar var jag är. Det är för min säkerhet. 

Nej pliktetiken: Nej jag hade inte sagt det. Dem har inte med det att göra. Om jag vill vara själv så är jag själv ett tag.

c: att säga till en person att man inte vill träffa honom eller henne.

Jag enligt konsekvensetiken: Ja jag hade sagt det därför då kanske kompisen fattar att det inte går. 

Nej enligt konsekvensetiken: Nej det ska man inte göra för då kan konsekvensen bli att man blir ovänner eller att man aldrig mer pratar med varandra.

Ja enligt pliktetiken: Ja jag ska säga det. Om jag har en viktig sak att göra måste den bli klar först, det är min plikt att säga ifrån.

Om man bara inte vill men har tid kan man säga det också därför då fattar de andra som vill vara med en att man inte kan. 

Nej enligt pliktetiken: Nej jag hade inte sagt det, därför om jag inte har tid eller inte kan ska kompisen inte bryr sig om det är något viktigt. 

7: Om man har en läxa i skolan och man inte gjort den på grund av något har hänt är det ok. Det som händer är viktigare än skolan just då. Det kan vara något i familjen som hänt. Det har hänt en sak med min morfar.

Han bor i en lägenhet i Borrby på Österlen. Han har blivit sjuk och har ramlat hemma och har ont så han inte kan gå riktigt. Han har flyttat till et korttidsboende där han få bra hjälp och är otrygga händer. Han har förändrats lite i ansiktet. De övervaka honom heltiden då inget händer. Om något händer honom får vi information från de som jobbar hos honom. Det är tryggt att veta att han får hjälp. Jag vet att något kan hända. Men då är det viktigare än läxan i skolan. Då förstår lärarna att man har en anledning till det. Allt som händer inom familjen är viktigare. 

8. När man har gjort en sak i skolan som man egentligen inte får måste man komma på en bra lösning för att man ska gå fri utan skäll. Om man kommer på en bra lösning kanske lärarna tror på en. Det gäller att vara smart och man ska tänka snabbt och bra. Det kan hjälpa. 

9. Gyllene reglen betyder att du ska behandla människor som du vill bli behandlad. Då behandlar andra dig som du gör mot dem.