SO Industriella revolutionen del 2

 Industriella revolutionen del 2

Under 1800-talet spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien till USA och allt fler länder i Europa.

Urbanisering: 

Urbanisering betyder att man flyttade från landsbygden till städerna. Industrialiseringen ledde till att många människor bytte jobb. Från jordbruket gick folket mot fabrikerna där det fanns nya jobbtillfällen. Detta innebar att folket lämnade landsbygden och tog  till sig de nya industristäderna som vuxit fram där man startat fabriker. Urbaniseringen: det vill säga inflyttningen till städerna, blev en följd av industrialiseringen.

Industrialiseringen ledde till att städerna växte snabbt. I många fall uppstod det slumområden som innehöll trånga och dåliga bostäder.

Industrialiseringen gjorde en helt ny värld för folket. Vetenskapen och tekniken förändrade vardagslivet på alla områden. Fabrikerna tillverkade nya saker i mängder man aldrig tidigare sett. 

Det som gjorde det enklare att resa var ångbåtar och järnvägar. Resor mellan länder och världsdelar gjorde det möjligt på ett annat sätt. Det var ändå fortfarande många människor som inte lämnade byn eller staden där de bodde. Europa och Nordamerika gick in i något som heter ”stålåldern". Stål är ett slags järn som har låg kolhalt, och detta gör det både hårt och böjligt. 

På slutet av 1800-talet kunde man massproducera billigt stål som hade bra kvalitet. Järnvägar, broar, båtar och huskonstruktion kunde göras i stål. Eiffeltornet i Paris var ett jättebra exempel på den nyare tidens teknik. (Tilltron till teknik och vetenskap var stark.)  Människan skulle gå en njutbar framtid till mötes trodde man. Det tycktes inte finnas några gränser för människans framsteg.

Slumområden: 

Områden som kännetecknas av fattigdom och dåliga bostäder. Även idag ser de ut så här. De som är fattiga bor i skjul eller tält. 

De modernare och lyxigare bostäderna: 

Man bodde i bättre bostäder och man hade det säkrare och var mer skyddad mot oväder och krig. 

Fabrikerna:

Utsläppen från fabrikerna var inte bra. Det skadade många människor. Många blev sjuka och dog. Detta händer även idag och det skadar miljön.

SO Industriella revolutionen

Gunnesboskolan                            Industriella revolutionen 

Årskurs 8 C     Höstterminen 2015 

                                                      

                Revolutionernas Tidevarv

                                                        

               Emil Larsson Rosenberg 8 C 

Industriella revolutionen

I min text kommer ni att läsa om revolutionens tidevarv. Några av de ämnena jag kommer att berätta om Jordbruket, arbetskraften, kapital, råvaror och uppfinningar. 

Jordbruket: Jordbruket var litet förr. Det innebar att man hade en liten teg som mark. Teg betyder mycket liten plats. Om skördarna var för små så gick det inte så bra. För att göra jordbruket bättre gjorde man ett skifte. Skiftet innebar att man satte ihop alla små bitar till en stor bit. Alla människor fick inte en bit jord så de flyttade. Detta ledde till att många människor flyttade till städerna och bosatte sig där. Det var bättre där. 

Arbetskraften: Övergången till ett modernare jordbruk gjorde att många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Då flyttade de in till staden. Fårskötseln krävde ju inte så mycket arbetskraft. Tidigare kunde också många som inte hade egen jord livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt.

Kapital: Kapital är samma sak som pengar. Om jag ska göra en ny uppfinning så måste jag ha pengar. Vissa människor kan inte satsa hur mycket som helst. Så vissa får hjälp med ekonomin av kompisar. Om det gäller affärer eller arbetsplatser som vill köpa en sak så lånar de från banken.

Råvaror: I det nya jordbruket gick många godsägare över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och samtidigt gav ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. Av den spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. I berggrunden fanns gott om järnmalm men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien, var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, exempelvis Sverige.

Uppfinningar: Lokomotivet och Ångmaskinen är några av uppfinningarna i boken som jag kommer att skriva om. 

Lokomotivet: Det byggdes ett ånglok för att man inte skulle behöva gå eller åka häst och vagn. Tåget gick snabbare och det var smartare att åka med. Det var mycket som skulle levereras och och som levererades. Tågen har utvecklats mycket och redan på den tiden blev det nya lok. Lite senare blev det tåg. Tåget gick på ström och loken gick på kol. Dagens tåg drivs också på ström och går fortare än vad den gjorde på den tiden. Vi har också något som heter godståg. Det drivs också på ström men det påminner lite och lok. Innan gick de på bränsle och kol. Lokomotivet var en bra och smart uppfinning. Loket uppfanns av Richard Trevithicks. Richard Trevithicks ångdrivna lokomotiv som 1804 ersatte­ hästen som dragkraft vid ett järnbruk i Wales.
 

Ångmaskinen: Det första förslaget till ångmaskin utarbetades kring 1690 av fransmannen Denis Papin. Den första användbara maskinen konstruerades av Thomas Newcomen år 1705 - 1712. Den var stor och klumpig. Han kom från England. Sen vidareutvecklades ångmaskinen av Skotten James Watt på 1765 - 1785. En ångmaskin är en motor som drivs med vattenånga där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete. Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner med yttre förbränning. Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.

Källförteckning 

Böcker: 

Gleerups Historie bok åk 7-9

Bra böckers lexikon

Internetsidor:

Wikipedia

SO rummet  

Gleerups Historie bok åk 7-9