SO Moral

Påståenden: 

1. Ska man tala om för läraren om någon fuskar på ett prov?

Ja enligt konsekvensetiken: Det är bra att skolan har regler som gör att man inte ska fuska på prov.     Om man fuskar på ett prov och man får underkänt lär man sig att man inte ska fuska. 

Nej enligt konsekvensetiken: Fler tillsägningar leder inte till färre fuskningar.

Ja enligt pliktetiken: Alla regler måste följas.

Nej enligt pliktetiken: Det är inte mitt problem om någon fuskar, om de fuskar kommer de själva att förlora på det till sist.

2. Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful. 

Ja enligt konsekvensetiken: Ja om man tycker det men det kan bli konsekvenser.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej man ska inte säga det. Den personen kan känna sig kränkt.

Ja enligt pliktetiken: Ja om du tycker det ska du säga det. Du ska säga vad du tycker.

Nej enligt pliktetiken: Nej. man ska inte säga det därför då kan man skapa osämja. 

3. Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar.?

Ja enligt konsekvensetiken: De ska följa med även om de inte hjälpt till så mycket. Om inte alla är med är det tråkigt.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej, alla ska inte få följa med. Alla är inte lika mycket delaktiga i vad laget gör för få kunna åka på läger. 

Ja enligt plikt etiken: De få betala något annat istället för att de inte hjälpte till. 

Nej enligt pliktetiken: Om de inte hjälpt till ska de inte följa med. Men om de bidrar med något annat får de.

4. Ska man ge pengar till någon som tigger på stan?

Ja enligt konsekvensetiken: Om man ger dem pengar blir dem kanske glada och får det lättare i livet.

Nej enligt konsekvensetiken: Nej, om man inte ger tiggarna pengar så kanske de slutar att tigga.

Ja enligt pliktetiken: Ja man ska ge pengar för att annars känner man sig kanske dum.

Nej enligt pliktetiken: Nej man ska inte behöva lägga pengar till en tiggare. 

Frågor: 

1. Jag hade inte sagt till om jag såg några andra fuskar lite längre bort därför de tycker jag är deras problem. Om lärarna kollar på deras prov kan läraren tro att de samarbetar därför de har samma svar på frågorna. 

      Om jag märker att någon kollar på mitt prov hade jag sagt till den personen att sluta och sen 

      efter provet hade jag sagt till läraren att den personen kollade på mina svar. Då kan den eleven

      få göra om provet. Om man fuskar tycker jag att man ska bli underkänd

      och få göra om provet.

2. Jag hade sagt att den är fin för att annars känner sig kanske den personen sig kränkt eller

   blivit ledsen. Om man svarar och säger att den är ful kan det leda till konflikter och bråk. 

 Om man egentligen tycker den är ful behöver man inte säga det därför det kan leda till att man blir ovänner. Om jag hade sagt det till någon annan så hade de kanske spridit sig och sen fik kanske kompisen reda på vad jag tyckte egentligen. 

3.  Jag tycker både och på den här frågan. Om inte alla har samlat in pengar tycker jag att först

     ska man ta dem som hjälpt till mest och sen lotta mellan dem som inte gjort så mycket. De som

     inte hjälpt till mycket kan få betala något lite själva.  

    Egentligen handlar det inte om hur många pengar man har samlat in. Om man ska på ett

    fotbollsläger tycker jag att de som varit på träningarna ska få följa med. Därför i matcher tar man

   med sig de vältränade spelarna så man har större chans att vinna.

4. Om det satt en tiggare på stan hade jag nog gett den 5 kronor. Jag tycker det är synd om dem men dem både få hjälp på något annat sätt. Det är inte så speciellt fint att se tiggare nere i stan. Jag tycker egentligen att tiggeri borde förbjudas.

Men tiggare tycker jag inte om. Dem är både jobbiga och störiga. Varje gång Man går förbi dem säger dem please pengar och om en kvinna går förbi säger dem please madam please. Det är störigt att höra det i hela stan. Vissa sitter på en plats och går inte runt som många gör och trycker upp en mugg i ansiktet på någon eller bankar med en krycka i marken. 

Magnetfält

Magnetfält

Uppgift 

Vi skulle strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer.

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

magnet

järnfilspån

plastficka

kopieringspapper

liten kompass

Utförande 

1 Lägg plastfickan ovanpå magneten och strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 

2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

3 Ta det lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånet så det inte trillar utanför eller hamnar på magneten.

Hypotes 

Min/ vår hypotes om hur järnfilspånet skulle lägga sig ser ni nedan.

Resultat

Ballongen

Uppgift 

Du ska ha en ballong och gnugga den mot ditt hår. Sedan ska du se vad som händer när du håller ballongen mot små bollar av silkespapper och aluminiumfolie. 

Syfte 

Lära mig mer om statisk elektricitet. 

Material 

Ballong

Silkespapper

Aluminiumfolie 

Utförande 

1. Riv sönder silkespappret och folien.

2. Rulla ihop folien och silkespappret till små bollar.

3. Blåsa upp en ballong och knyta den.

4. Håll ballongen över silkespappret och folien.

5. Kolla nu vad som händer.

Hypotes 

Jag tror att silkespappret kommer dras till ballongen eftersom de är så små och lätta. De kommer då enkelt kunna fastna på ballongen  och folien tror jag kommer bli för tung.

Resultat

Pappersbitarna funkade jättebra och de fastnade jätte snabbt. Det var annorlunda med aluminiumfolien för att först fastnade den inte alls och sen testade jag att göra en ännu mindre boll och då fastnade den.

Emils ledströms laboration

Vad leder ström?

Uppgift

Vi ska ta reda på vilka material som leder ström.

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström.

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström.

Första lektionen; skriv vilket material du behöver, hur du tänker utföra laborationen och hypotes.

Andra lektionen; utför din laboration, skriv resultat, riskanalys och slutsats.

Syfte

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material

Koppar

aluminium

trä

metall

plast

glas

kopplingssladdar

lampor ( + hållare )

batterier ( 4,5 volt )

krokodilklämmor

Utförande

Koppla sladden till batteriet

dra sladden till lampa

på vägen ska sladden genom ett material och se om lampan tänds.

man ska ta reda på vilka material som leder ström

om lampan tänds så leder materialet ström

Hypotes

Jag tror att jag kommer klara det. Vissa material är lite svårare men jag tror att det kommer gå bra. Jag har läst ganska mycket i NOboken och lärt mig saker om Elektricitet. Jag är ganska säker på vad jag ska eller håller på med. De saker jag tror

Riskanalys

Tips om du ska göra detta.

Det finns farliga ämnen som kvicksilver. Först tänkte jag ta kvicksilver men ändrade mig. Det leder ju ström men jag kom på att det är jättegiftigt så jag ändrade mig till de jag ska göra nu.

Det är inte så smart att använda högspänning därför du kan dö. Strömmen mäts i amper. Ju fler amper du har detstå högre spänning får du.

Alla vet att labbsalar kan vara livsfarliga. Det finns många farliga ämnen som är giftiga och det är möjligt att man dör av det. Giftiga ämnen kan explodera när som helst och även när du labbrorera med de. En explosion innebär att du dör eller kan dö. Oftast dör folk om giftiga ämnen exploderar.  

Resultat:

Koppar	JA
Metall	JA
Aluminium	JA
Trä	Nej
Plast	Nej
Glas	Nej

Slutsats

De saker som leder ström har metaller i sig, därför leder de ström.

De saker som inte leder ström har inte metaller i sig.

Den ensamma vinden

Himmeln är blå och här går jag i den ensamma vinden

det blåser och det känns ensamt 

jag undrar om jag är ensam eller om vinden står vid min sida och pratar med mig

vinden är så tyst, jag undrar om det är ett svar 

SO Industriella revolutionen del 2

 Industriella revolutionen del 2

Under 1800-talet spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien till USA och allt fler länder i Europa.

Urbanisering: 

Urbanisering betyder att man flyttade från landsbygden till städerna. Industrialiseringen ledde till att många människor bytte jobb. Från jordbruket gick folket mot fabrikerna där det fanns nya jobbtillfällen. Detta innebar att folket lämnade landsbygden och tog  till sig de nya industristäderna som vuxit fram där man startat fabriker. Urbaniseringen: det vill säga inflyttningen till städerna, blev en följd av industrialiseringen.

Industrialiseringen ledde till att städerna växte snabbt. I många fall uppstod det slumområden som innehöll trånga och dåliga bostäder.

Industrialiseringen gjorde en helt ny värld för folket. Vetenskapen och tekniken förändrade vardagslivet på alla områden. Fabrikerna tillverkade nya saker i mängder man aldrig tidigare sett. 

Det som gjorde det enklare att resa var ångbåtar och järnvägar. Resor mellan länder och världsdelar gjorde det möjligt på ett annat sätt. Det var ändå fortfarande många människor som inte lämnade byn eller staden där de bodde. Europa och Nordamerika gick in i något som heter ”stålåldern". Stål är ett slags järn som har låg kolhalt, och detta gör det både hårt och böjligt. 

På slutet av 1800-talet kunde man massproducera billigt stål som hade bra kvalitet. Järnvägar, broar, båtar och huskonstruktion kunde göras i stål. Eiffeltornet i Paris var ett jättebra exempel på den nyare tidens teknik. (Tilltron till teknik och vetenskap var stark.)  Människan skulle gå en njutbar framtid till mötes trodde man. Det tycktes inte finnas några gränser för människans framsteg.

Slumområden: 

Områden som kännetecknas av fattigdom och dåliga bostäder. Även idag ser de ut så här. De som är fattiga bor i skjul eller tält. 

De modernare och lyxigare bostäderna: 

Man bodde i bättre bostäder och man hade det säkrare och var mer skyddad mot oväder och krig. 

Fabrikerna:

Utsläppen från fabrikerna var inte bra. Det skadade många människor. Många blev sjuka och dog. Detta händer även idag och det skadar miljön.

SO Industriella revolutionen

Gunnesboskolan                            Industriella revolutionen 

Årskurs 8 C     Höstterminen 2015 

                                                      

                Revolutionernas Tidevarv

                                                        

               Emil Larsson Rosenberg 8 C 

Industriella revolutionen

I min text kommer ni att läsa om revolutionens tidevarv. Några av de ämnena jag kommer att berätta om Jordbruket, arbetskraften, kapital, råvaror och uppfinningar. 

Jordbruket: Jordbruket var litet förr. Det innebar att man hade en liten teg som mark. Teg betyder mycket liten plats. Om skördarna var för små så gick det inte så bra. För att göra jordbruket bättre gjorde man ett skifte. Skiftet innebar att man satte ihop alla små bitar till en stor bit. Alla människor fick inte en bit jord så de flyttade. Detta ledde till att många människor flyttade till städerna och bosatte sig där. Det var bättre där. 

Arbetskraften: Övergången till ett modernare jordbruk gjorde att många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Då flyttade de in till staden. Fårskötseln krävde ju inte så mycket arbetskraft. Tidigare kunde också många som inte hade egen jord livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt.

Kapital: Kapital är samma sak som pengar. Om jag ska göra en ny uppfinning så måste jag ha pengar. Vissa människor kan inte satsa hur mycket som helst. Så vissa får hjälp med ekonomin av kompisar. Om det gäller affärer eller arbetsplatser som vill köpa en sak så lånar de från banken.

Råvaror: I det nya jordbruket gick många godsägare över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och samtidigt gav ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. Av den spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. I berggrunden fanns gott om järnmalm men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien, var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, exempelvis Sverige.

Uppfinningar: Lokomotivet och Ångmaskinen är några av uppfinningarna i boken som jag kommer att skriva om. 

Lokomotivet: Det byggdes ett ånglok för att man inte skulle behöva gå eller åka häst och vagn. Tåget gick snabbare och det var smartare att åka med. Det var mycket som skulle levereras och och som levererades. Tågen har utvecklats mycket och redan på den tiden blev det nya lok. Lite senare blev det tåg. Tåget gick på ström och loken gick på kol. Dagens tåg drivs också på ström och går fortare än vad den gjorde på den tiden. Vi har också något som heter godståg. Det drivs också på ström men det påminner lite och lok. Innan gick de på bränsle och kol. Lokomotivet var en bra och smart uppfinning. Loket uppfanns av Richard Trevithicks. Richard Trevithicks ångdrivna lokomotiv som 1804 ersatte­ hästen som dragkraft vid ett järnbruk i Wales.
 

Ångmaskinen: Det första förslaget till ångmaskin utarbetades kring 1690 av fransmannen Denis Papin. Den första användbara maskinen konstruerades av Thomas Newcomen år 1705 - 1712. Den var stor och klumpig. Han kom från England. Sen vidareutvecklades ångmaskinen av Skotten James Watt på 1765 - 1785. En ångmaskin är en motor som drivs med vattenånga där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete. Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner med yttre förbränning. Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.

Källförteckning 

Böcker: 

Gleerups Historie bok åk 7-9

Bra böckers lexikon

Internetsidor:

Wikipedia

SO rummet  

Gleerups Historie bok åk 7-9