1. Iland:
Svar: I rika länder finns det god kunskap och tillgång till olika tekniker och kapital. Näringslivet är väldigt effektivt vilket gör att bara en mindre del av arbetskraften behövs användas inom jordbruk och industri. De rikaste länderna arbetar mindre än 10 % med jordbruk. 20‒30 % jobbar i industrin och den andelen fortsätter att minska i många rika länder. Många människor får sin inkomst från olika arbeten med olika typer av tjänster som handel, vård, utbildning, information och liknande.
2. U-länder:
Svar: U länder är fattiga länder. Många människor i landet är fattiga, men det kan vara mycket stora skillnader mellan olika grupper inom landet. Vissa grupper kan ha mycket höga inkomster och leva ett liv i lyx medan det stora flertalet lever i fattigdom.
3. Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
Svar: För att kunna jämföra olika länders BNI per capita på ett rättvisande sätt tar man hänsyn till hur mycket man får för sina pengar. Eftersom det mesta är mycket billigare i ett fattigt land jämfört med ett rikt land räknar man upp värdet i det fattiga landet. Ungefär så här går det till: Tänk dig att mat och andra varor i genomsnitt bara kostar en fjärdedel i det fattiga landet i jämförelse med i ett rikt i-land. Då fyrdubblas värdet på det fattiga landets BNI per capita innan jämförelsen görs.
4. Vad är Millenniedeklarationen?
a: Vilka är Millenniedeklarationens mål?
Svar: 1. Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen
2. Att se till att alla barn får gå i skolan
3. Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning
4. Att minska barnadödligheten i världen
5. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
6. Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
7. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
8. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
b: Vad tycker du man kan göra för att uppnå målen i Millenniedeklarationen?
Svar: Ge exempel för
vart och ett av de åtta målen.
Jag tycker man både genomföra dessa mål. Det är ett tvång för alla. Jag tycker så.
5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
Fattigdom:
Svar: I många fattiga länder är det mycket sjukdomar. Det bror på att de länder inte har råd med mat, vatten, mediciner, sjukvård för att det kostar för mycket. Om någon bli sjuk i ett fattigt land kan det vara svårt att göra den personen frisk igen. För att det är så fattigt.
Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och befolkningstäthet:
Befolkningstätheten: Om befolkningstätheten är stor kanske det är svårt för människorna att få mat och överleva. Om någon i en stor befolkning får en sjukdom kan det sprida sig snabbt till alla i den stora befolkningen. Det sprids snabbt vidare för det är fattigt och de har inte råd med sjukvård
Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och Klimat: I vissa länder är klimatet ett problem. Om det alltid är soligt där folk sår saker för att få mat och tjäna pengar så blir det ju inget av det. Det måste komma lite regn för att det folk har sått ska gro annars få dem ingen mat. Om inte sakerna de sår kommer upp tjänar dem inget på det. Därför måste det regna lite.
Samband mellan Fattigdom /Ohälsa och Naturresurser: Naturresurser är resurser om naturen. Alltså det som måste göras inom naturen. Det handlar om vad vi gör för saker av naturen. Vi gör tex datorer av plast,glas och metall.
6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom?
Sårbarhet:
Fattigdom: Fattigdom är folk som är fattiga och inte har råd till saker de behöver. Vissa har inte råd till mat så vissa dör av svällt.
7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Svar: Bistånd är ett bidrag. Bidraget gå till fattiga länder som behöver hjälp med saker för att klara sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar