So religion frågor

2. Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Svar: 

Sedan 1800-talet har religionernas betydelse minskat på många håll i världen, framför allt i Europa där många länder idag är sekulariserade. Med det menar man att religiösa ledare, kyrkor eller andra religiösa samfund har ett mycket begränsat inflytande över samhället, exempelvis när det gäller vilka lagar landet har.

Oftast innebär sekulariseringen också att det är ganska få människor som regelbundet deltar i gudstjänster eller andra religiösa riter jämfört med ett samhälle som inte är sekulariserat. I ett sekulariserat samhälle kan man välja att helt stå utanför religionerna.

3. Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Svar: Sekularisering är ofta en ganska långsam process där de som tycker att förändringarna är bra står mot de som strävar emot och vill bevara så mycket som möjligt av de gamla traditionerna.

Ofta kan man se tydliga spår av sekulariseringen i de lagar och regler som handlar om religion i ett land. I Sverige blev det exempelvis tillåtet att lämna Svenska kyrkan 1860 och lagligt att helt stå utanför alla religioner 1951. Men ännu i början av 1900-talet kunde den som öppet var starkt kritisk till religion hamna i fängelse. Länge var det otänkbart att ha affärer öppna på söndagar, det var ju den kristna ”vilodagen” då alla borde vara lediga från sina jobb. Att visa film på bio eller att anordna dans på kristna helgdagar som långfredagen, juldagen eller pingstdagen var förbjudet i svensk lag fram till 1969. Det var samma år som kristendomskunskapen i skolorna ersattes med religionskunskap, ett ämne med ett annat innehåll och syfte.

Många anser att det sista steget i sekulariseringsprocessen togs då Svenska kyrkan år 2000 skildes från staten och kyrkan blev ett av alla andra religiösa samfund i landet (se Svenska kyrkan i framtiden?). Men diskussionen om skolavslutningar i kyrkan visar att det finns vissa problem som rör sekulariseringen och som fortfarande kvarstår och att dessa frågor berör många människor. 

4. Vilka är hinduismens heliga skrifter? Nämn något om innehållet i dem. Vilken av skrifterna läses mest idag? Vad kan det bero på?

Svar:  Hinduismens äldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga)

Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna.

Den allra mest lästa skriften är dock Bhagavadgita (Herrens sång). Den handlar om krigaren Arjuna som är beredd att anfalla fienderna när han plötsligt upptäcker sina egna släktingar bland dem.

5. Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Svar: 

Deism: Att icke tro på en aktiv gud. En del av upplysningsfilosoferna var anhängare av en religiös uppfattning som kallas deism. Ordet kommer av latinets deus som betyder gud. Deisterna tänker sig att det finns en skapande gud. Denne gud har en gång startat allt liv på jorden och i universum men ingriper inte mer i sin skapelse.

Agnosticism: Att man vet inte om gud finns eller finns. Men många religionskritiker menar att naturen – hur fantastisk vi än tycker att den är – egentligen inte kan vara något belägg för att det finns en gud. Livet kan lika gärna ha tillkommit av en slump. Det finns inte heller några metoder för att undersöka om det finns någon gudomlig kraft eller inte. Frågan är därför omöjlig att besvara. De som tänker så här kallas agnostiker och deras uppfattning agnosticism. Orden kommer från ett grekiskt ord som betyder ingen kunskap.

Atesim: Den som tror att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter över huvudtaget kallas ateist. Ateist är ett ord från Grekland och betyder ingen gud. 

6. Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.

Svar: 

Karl Marx: Religionen används som opium 

Några av 1800-talets mest kända ateister var också ledande socialister. Socialisterna ville att arbetarna skulle göra uppror mot sina usla levnadsvillkor i det kapitalistiska industrisamhället. Men religionen kunde hindra en sådan kamp enligt socialistledarna. Om arbetarna trodde på ett bättre liv i himlen efter döden skulle de inte göra något åt sin eländiga situation här och nu. På så sätt kunde religionen hjälpa överklassen att behålla makten över de svaga i samhället.För Karl Marx (1818‒1883), en av socialismens och kommunismens främsta filosofer, var detta samband klart.

Ayn Rand: Jag borde ersätta gud

Den amerikanska författaren Ayn Rand (1905‒1982) är en av 1900-talets mest omtalade kritiker av samhälle, politik, stat och religion i USA. Hon var starkt påverkad av Nietzsche och ansåg att varje människas individuella frihet var viktigast och hon avskydde alla gemensamma lösningar.

Rand menade också att det endast finns en objektiv verklighet. Den kan alla människor studera och just därför är den sann. Om det finns upplevelser som inte alla kan dela är de subjektiva och hör enbart till individen. Därför är alla religiösa tankar endast privata och inte intressanta för någon annan än för den enskilde.

9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Svar: En del av världens sekulära humanister är aktiva i en rörelse som arbetar för en fortsatt sekularisering av samhället. Man vill tex att alla lagar ska vara helt och hållet neutrala till livsåskådningar så att människor fullt ut kan välja om de vill tillhöra religioner eller inte. Man arbetar även mot olika former av förtryck där olika religioner används som argument och sprider information om vad en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning innebär. 

Organisationen Humanisterna finns i Sverige. De har ungefär 5 tusen medlemmar i sin organisation. Humanisterna är i sin tur en del av IHEU, International Humanist and Ethical Union.

En fråga som organisationen Humanisterna engagerar sig rör föräldrars rätt att påverka sina barns val av livsåskådning. Humanisterna anser att barn inte borde få bli medlemmar i religiösa samfund genom barndop eller andra riter som omfattar barn. Dit hör också omskärelse av små pojkar, något som förekommer både inom islam och judendomen. De är också motståndare till friskolor som drivs av religiösa organisationer. Humanisterna vill ­dessutom ersätta skolämnet religionskunskap med ett livsåskådningsämne där olika icke-­religiösa uppfattningar får lika stort utrymme som religionerna.