SO frågor Samhällskunskap

1. Hur, när och varför bildades FN?

Svar: FN som är förkortningen till Förenta Nationerna grundades 24 oktober 1945. Det grundades för att främja internationellt samarbete. När grundandet höll på fanns 51 suveräna stater som medlemmar och sedan juli 2011, då Sydsudan blev upptaget, har organisationen 193 medlemsstater uppdelade på fem regionala grupper, vilket innebär att nästan samtliga av världens självständiga nationer är medlemmar. 

Sverige var ett av de första länderna att ratificera barnkonventionen. Idag har nästan alla världens länder anslutit sig till konventionen. De har då också förbundit sig att vart femte år rapportera till FN hur man lyckas med att följa konventionen. Barnkonventionens rättigheter gäller alla barn, alltid och överallt i världen, utan undantag. Enligt konventionen är man barn tills man fyller 18 år.

Barnkonventionen innehåller barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den har fyra grundläggande principer:

alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad

alla barn har samma rättigheter

man ska ta hänsyn till barnets bästa vid alla beslut

alla barn har rätt till liv och utveckling. 

                                                                                          

4.   Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Svar: Diskriminering innebär att en människa utsätts för kränkningar eller dåliga kommentarer. Man bli rådigt bemött alltså. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.

5. Redogör för vad en nationell minoritet är. Varför räknas samerna som ett urfolk? Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Svar: Med nationell minoritet menas en minoritetsgrupp i ett land, som har eget språk och kultur. Det kan till exempel vara judar i USA eller romer i Finland. Många gånger tillhör de nationella minoriteterna landets urfolk, till exempel samer i Sverige, aboriginer i Australien och indianer i Peru. Beräkningar visar att uppemot en fjärdedel av världens befolkning tillhör en nationell minoritet.

Med urfolk menas ett folk som härstammar ifrån folkgrupper som har bebott ett område redan innan nuvarande statsgränser fastställdes. De har en egen kultur, egna traditioner och ett eget språk som många av dem strävar efter att bevara och överföra till kommande generationer.

I tusentals år har Samerna bebott ett område som idag sträcker sig över fyra länder i norra Skandinavien och på Kolahalvön: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Området kallas Sápmi (Sameland). Samernas språk är samiska som egentligen är tre olika språk, de tillhör samma språkgrupp som finska och estniska. Idag är alla samiska språk erkända som minoritetsspråk.

6. Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Svar: Om man är en speciell typ av person som tex homosexuell eller lesbisk så kan man kränkas för det man tycker eller gör. Även för att man tycker om en sorts av kön så ska man ha samma rättigheter som andra. 

Det kan också vara att man är en speciell partiälskare. Vissa tycker att man ska tillhöra det partiet och då kan man blir kränkt för det. Oavsett vilket parti man tycker om eller röstar på så ska man inte kränkas för det. Om man har olika åsikter ska det accepteras av alla.

Källor: 

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationerna 

http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/

So religion frågor

2. Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.

Svar: 

Sedan 1800-talet har religionernas betydelse minskat på många håll i världen, framför allt i Europa där många länder idag är sekulariserade. Med det menar man att religiösa ledare, kyrkor eller andra religiösa samfund har ett mycket begränsat inflytande över samhället, exempelvis när det gäller vilka lagar landet har.

Oftast innebär sekulariseringen också att det är ganska få människor som regelbundet deltar i gudstjänster eller andra religiösa riter jämfört med ett samhälle som inte är sekulariserat. I ett sekulariserat samhälle kan man välja att helt stå utanför religionerna.

3. Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.

Svar: Sekularisering är ofta en ganska långsam process där de som tycker att förändringarna är bra står mot de som strävar emot och vill bevara så mycket som möjligt av de gamla traditionerna.

Ofta kan man se tydliga spår av sekulariseringen i de lagar och regler som handlar om religion i ett land. I Sverige blev det exempelvis tillåtet att lämna Svenska kyrkan 1860 och lagligt att helt stå utanför alla religioner 1951. Men ännu i början av 1900-talet kunde den som öppet var starkt kritisk till religion hamna i fängelse. Länge var det otänkbart att ha affärer öppna på söndagar, det var ju den kristna ”vilodagen” då alla borde vara lediga från sina jobb. Att visa film på bio eller att anordna dans på kristna helgdagar som långfredagen, juldagen eller pingstdagen var förbjudet i svensk lag fram till 1969. Det var samma år som kristendomskunskapen i skolorna ersattes med religionskunskap, ett ämne med ett annat innehåll och syfte.

Många anser att det sista steget i sekulariseringsprocessen togs då Svenska kyrkan år 2000 skildes från staten och kyrkan blev ett av alla andra religiösa samfund i landet (se Svenska kyrkan i framtiden?). Men diskussionen om skolavslutningar i kyrkan visar att det finns vissa problem som rör sekulariseringen och som fortfarande kvarstår och att dessa frågor berör många människor. 

4. Vilka är hinduismens heliga skrifter? Nämn något om innehållet i dem. Vilken av skrifterna läses mest idag? Vad kan det bero på?

Svar:  Hinduismens äldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga)

Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna.

Den allra mest lästa skriften är dock Bhagavadgita (Herrens sång). Den handlar om krigaren Arjuna som är beredd att anfalla fienderna när han plötsligt upptäcker sina egna släktingar bland dem.

5. Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.

Svar: 

Deism: Att icke tro på en aktiv gud. En del av upplysningsfilosoferna var anhängare av en religiös uppfattning som kallas deism. Ordet kommer av latinets deus som betyder gud. Deisterna tänker sig att det finns en skapande gud. Denne gud har en gång startat allt liv på jorden och i universum men ingriper inte mer i sin skapelse.

Agnosticism: Att man vet inte om gud finns eller finns. Men många religionskritiker menar att naturen – hur fantastisk vi än tycker att den är – egentligen inte kan vara något belägg för att det finns en gud. Livet kan lika gärna ha tillkommit av en slump. Det finns inte heller några metoder för att undersöka om det finns någon gudomlig kraft eller inte. Frågan är därför omöjlig att besvara. De som tänker så här kallas agnostiker och deras uppfattning agnosticism. Orden kommer från ett grekiskt ord som betyder ingen kunskap.

Atesim: Den som tror att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter över huvudtaget kallas ateist. Ateist är ett ord från Grekland och betyder ingen gud. 

6. Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.

Svar: 

Karl Marx: Religionen används som opium 

Några av 1800-talets mest kända ateister var också ledande socialister. Socialisterna ville att arbetarna skulle göra uppror mot sina usla levnadsvillkor i det kapitalistiska industrisamhället. Men religionen kunde hindra en sådan kamp enligt socialistledarna. Om arbetarna trodde på ett bättre liv i himlen efter döden skulle de inte göra något åt sin eländiga situation här och nu. På så sätt kunde religionen hjälpa överklassen att behålla makten över de svaga i samhället.För Karl Marx (1818‒1883), en av socialismens och kommunismens främsta filosofer, var detta samband klart.

Ayn Rand: Jag borde ersätta gud

Den amerikanska författaren Ayn Rand (1905‒1982) är en av 1900-talets mest omtalade kritiker av samhälle, politik, stat och religion i USA. Hon var starkt påverkad av Nietzsche och ansåg att varje människas individuella frihet var viktigast och hon avskydde alla gemensamma lösningar.

Rand menade också att det endast finns en objektiv verklighet. Den kan alla människor studera och just därför är den sann. Om det finns upplevelser som inte alla kan dela är de subjektiva och hör enbart till individen. Därför är alla religiösa tankar endast privata och inte intressanta för någon annan än för den enskilde.

9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Svar: En del av världens sekulära humanister är aktiva i en rörelse som arbetar för en fortsatt sekularisering av samhället. Man vill tex att alla lagar ska vara helt och hållet neutrala till livsåskådningar så att människor fullt ut kan välja om de vill tillhöra religioner eller inte. Man arbetar även mot olika former av förtryck där olika religioner används som argument och sprider information om vad en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning innebär. 

Organisationen Humanisterna finns i Sverige. De har ungefär 5 tusen medlemmar i sin organisation. Humanisterna är i sin tur en del av IHEU, International Humanist and Ethical Union.

En fråga som organisationen Humanisterna engagerar sig rör föräldrars rätt att påverka sina barns val av livsåskådning. Humanisterna anser att barn inte borde få bli medlemmar i religiösa samfund genom barndop eller andra riter som omfattar barn. Dit hör också omskärelse av små pojkar, något som förekommer både inom islam och judendomen. De är också motståndare till friskolor som drivs av religiösa organisationer. Humanisterna vill ­dessutom ersätta skolämnet religionskunskap med ett livsåskådningsämne där olika icke-­religiösa uppfattningar får lika stort utrymme som religionerna.

Idrottsuppgift Dopning

Dopning:

Dopning är när folk som idrottar ta droger inför tävlingar för att vinna. Det finns olika sorters droger. Det kan vara medicin av olika typer och sprutor man tar. Det är i olika sporter man gör det. Men den sport som flest har blivit dömda för är skidsport. En som blev dömd förra året var en kvinnlig norsk skidåkare ( Therese Jhouhag ). Denna norska skidåkare skyllde på att läkaren borde berättat för henne vad det var för läppsalva hon fick. Jag tycker att det är ens eget problem att kolla upp det innan man använder mediciner eller andra läkemedel. Jag tror att de flesta som dopar sig kommer därifrån när det gäller skidåkning 

Många dopade folk kan förekoma vid friidrott också. Många dopar sig för att de ska ha större chans att vinna tävlingar. Om man gör det kan man dömmas till avstängning från tävlingar och i värsta fall för fängelse.  

Misstänkt dopning:

Folk har blivit anklagade för dopning fast dem inte gjort något. En sådan händelse inträffade nu i Januari - Februari 2017. Zlatan Ibrahimovic blev anklagad av någon att han hade varit dopad under sin tid i fotbollslaget Juventus. Zlatan skrattade först åt detta. Han sa att han tyckte det var dumt att anklaga oskyldiga personer. Det blev rättegång och domen blev böter för den som anklagade Zlatan samt skadestånd till Zlatan Ibrahimovic.

Modern tid: 

I slutet av 1800-talet använde professionella cyklister trötthetsdämpande medel som koffein, kokain och eterfyllda sockerbitar. Året 1886 inträffade det första dödsfallet bland cyklister.

I Olympiska sommarspelen 1904 vann Thomas Hicks från USA  guldet i Maraton och blev medvetslös efter och varit nära att dö, han hade tagit konjak spetsat med stryknin innan tävlingen.

Under OS 1936 i Berlin gick rykten att en del tyska idrottare använde testosteronpreparat.

Vid OS 1952 i Oslo blev flera skrinnare sjuka efter att ha tagit amfetamin.

I tyngdlyftnings-VM 1954 ställde Sovjet upp med ett lag som vann de flesta guldmedaljer och slog flera världsrekord och det ryktades om testosteroninjektioner. Vid tyngdlyftnings-VM 1962 gav den amerikanske läkaren Dianobol-tabletter till sina tyngdlyftare och USA dominerade tävlingarna.

För mer än ett decennium, har Armstrong häftigt förnekat någonsin doping, även efter antidoping tjänstemän anges deras fall mot honom i oktober i hundratals sidor eyewitnesstestimony från lagkamrater, e-postkorrespondens, bokföring och laboratorieanalyser. På frågan om Armstrong skulle erkänna dopning, Tim Herman Armstrong longtime advokat, säger: "Jag vet inte veta om det. Lance Armstrong, som i höst blev av med sina sju Tour de France titlar för dopning och spärrad för livet från att konkurrera i alla olympiska sporter, har sagt intresseföretag och antidoping tjänstemän att han överväger offentligt erkänna att han använde förbjudna prestationshöjande droger och blod trans under sin cykelkarriär, enligt flera personer med direkt kunskap om situationen. Han skulle göra detta, sade folket, eftersom han vill övertyga antidoping tjänstemän för att återställa sin behörighet så att han kan återuppta sin idrottskarriär.

Längdskidåkning:

Längdskidåkningen har i början av 2000-talet haft stora problem med dopning, framförallt med EPO. Det har ökat med doping i längdskidåkning genom åren. Det är allt fler man hittar som är dopade tävlingsmästerskap. Några kända fall är dopningsskandalen som ägde rum i Lahtis 2001 där finländska skidlandslaget under världsmästerskapen i nordisk skidsport 2001 i Lahtis använt plasmaexpanderna Hemohess, och Johann Mühlegg, Spanien olympiska vinterspelen, som hade använt Aranesp.

En annan dopningsmetod som används är att frysa in sitt eget blod och spruta tillbaka det strax innan tävling. Detta går inte att hitta via dagens analyser, men blodprover från OS sparas i 8 år och analysmetoder utvecklas. Man kan med hjälp av det hitta nya metoder som kan förekomma i tävlingsmästerskap. 

Sverige

I Sverige är det Dopinglaboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som analyserar för IOK och WADA.

Kända svenska dopningsfall är Linda Haglund (friidrott, 1981), Tomas Johansson (brottning, 1984) och Ludmila Engquist (bobsleigh/friidrott, 2001). Svenska idrottare har blivit av med två OS-medaljer på grund av dopning, ett brons i lagtävlingen i modern femkamp 1968 och ett silver (Tomas Johansson) i brottning 1984.

En unik tävling gick av stapeln 1985 i Västerås, då SM-medaljen i diskus gick till den tredje bästa kastaren. Ricky Bruch vann, men stängdes formellt av och diskades då han åkte hem utan dopningskontroll (efter att ha örfilat förbundskaptenen). Tvåan Lars Sundin befanns vara dopad, varvid han också missade guldet.

Dopingpreparat i Sverige har internationella kopplingar. År 2011 beslagtogs 153 000 och 328 000 tabletter år 2012 varav hälften i den internationella posthanteringen på Stockholm Arlanda Airport.

Flest svenska dopingavstängda i början av 2014 var inom styrkelyft, men även andra idrotter, till exempel medlemmar i Friskis & Svettis och Budo och Kampsportförbundet.

Danmark

I Danmark fälldes nio deltagare inom bodybuilding och bodyfitness 2003, året efter åkte fyra fast för anabola steroider. 2013 sparkades Prinsessan Maries personliga tränare efter att ha tagit Craze.

Övrigt: 

Det har varit många dopningsskandaler genom åren. Många förr och många nu. Mycket har varit i friidrotten. Där har många blivit anklagade och de har stämt. Det händer också i Längdskidor. Friidrott och Längdskidor har många åkt fast för att de dopat sig inför mästerskaps tävlingar. 

Mat/Hälsa:

När man tränar är maten viktig för ens hälsa. Kroppen behöver energi av mat och dryck. Därför ska man äta nyttigt och dricka mycket till. Det är bäst att äta så nyttigt man kan. Om man äter snabbmat från kiosk och pizzerior ofta blir kroppen sämre. Man kan äta sånt på helger och dricka läsk och vad man vill. Men innan man tränar ska man äta en god och nyttig måltid. Då orkar man bättre sen. Vilken sport man än tränar så är det viktigt att dricka vatten så man orkar. Det finns också energidrycker. De är bra i vissa tillfällen. Om man tränar mycket kan det var bra att dricka sportdrycker. Då är det bättre för kroppen. Om man dricker för mycket energi dricka så kan hjärtat sluta slå. Därför finns det speciella sport drycker till de som tränar mycket. 

Man kan följa kostcirkeln för att få en bra bild av vad din kropp behöver. Den behöver protein, kolhydrater, fiber. Om man äter allt detta till en måltid mår man bättre. Kroppen får i sig lite av allt och de blir bra för magen. Det är viktigt att variera sig när man äter. 

Mina tankar: 

Jag själv tycker det är fel med dopning. Det är att fuska så man vinner på ett sätt som man inte borde vinna på. Om man ska vinna tävlingar i mästerskap ska man vinna på ett vanligt sätt. Andra som tävlar som inte dopar sig kunde vinna om inte folk var dopade. Dopningen är allvarligt fusk. Det gör så man orkar anstränga sig en längre tid utan att bli så trött snabbt. Man kan bli dömd för det och det tycker jag inte de är värt att riskera i mästerskap. Då kan man bli avstängd och det är ju inte så kul. 

Källor: 

Mina egna tankar och idéer. 

Wikipedia.

http://kut.org/webclip/ny-times-lance-armstrong-considers-doping-admission

Källkritik:

Vissa saker har jag skrivit själv som jag tycker och tänker. Jag har läst och sett på tv saker som handlar om dopning som jag har lagt på minnet. Därför tycket jag att det man ser på tv om dopning är oftast seriöst. 

Wikipedia är trovärdig ibland. När det gäller vissa delar på Wikipedia kan folk ändra men det har blivit svårare att ändra saker där. Därför är det en ganska trovärdig källa.

Hållbar utveckling sida 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Svar: Förnybara:

Drivs av energi från solen och förnyas så länge solenergin flödar och kommer därför aldrig att ta slut.

Vattenkraft: Vatten ger elström genom vattenkraftverk. Man stoppar vatten från åar genom en mur. På andra sidan av muren finns det hjul. När man släpper ut vattnet så snurrar hjulen och då bildas där ström. 

Vindkraft: Vinden driver vindkraftverkets blad som i sin tur driver en generator som ger elström till oss.

Solenergi är en grundläggande energikälla. Den kan användas i solfångare som ger oss varmvatten och med solceller som ger oss elström. På vissa hus sitter det solcells plattor på taken. När solen lyser på de bildas där energi/el. 

Ändliga: 

Ändliga energikällor = naturresurser som kommer att ta slut.

Kan nybildas men det kan ta miljontals år. Jordens kol kommer att ta slut om cirka 200 år. Olja och naturgas kommer bara att räcka i 40-60 år till fram.

Fossila bränslen utvinns från berggrunden och jordens inre olja, kol, naturgas

Olja (petroleum) = används t ex som bensin och kommer från berggrunden.

Kol = ger värme och elektricitet (stenkol).

Naturgas = finns i jordskorpan och används som bränsle i kraftverk och värmeverk och som råvara i plast.

Uran = radioaktivt grundämne – metall som används i kärnkraftver

4.

a Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Svar: Att vi ska vara så miljövänliga som möjligt. Miljön måste vi ta hand om. Varje år måste vi anstränga oss för miljön. Det är för många som struntar i att det drar för mycket ström av olika produkter och folk som inte slänger sopor på rätt sätt. Vissa slänger bara en påse med blandat skräp tex: kartong,mat, glas och plast. Man borde slänga kartong för sig, past för sig och glas för sig. Idag har många bostadsföreningar och kommuner kommit med en separat soptunna för matavfall. 

Ifall alla slänger saker på rätt plats får vi det mer miljövänligt i vårt samhället. Naturen mår bättre när våra sopor blir till energi. Energin måste hålla länge framöver annars får vi inget bra samhälle. Vår natur blir sämre. Därför måste alla hjälpas åt för att få ett så miljövänligt samhälle och natur som möjligt. 

b Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan   komma i konflikt med varandra.

Svar: Man vill ha det så ekonomiskt som möjligt när man handlar tex frukt och grönsaker. Man vill ju också att de ska hålla så länge som möjligt. Ekologisk hållbarhet innebär att det är bättre för miljön. Oftast så är all frukt besprutat med ett medel som gör att frukt håller sig länge. Dessa frukter som är besprutade kommer från andra länder i världen. Men det finns nackdelar med detta, det finns ofta kvar lite gift i frukterna när man sköljt dem. Giftet är inte bra för våra kroppar. Social hållbarhet innebär att alla människor från alla länder har lika rätt till allt.

5. 

a Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Svar: Man räknar begreppet i jordklot. Det innebär när man gjort ett test på nätet får man reda på hur många jordklot vi hade behövt för att leva. Man ska ligga runt 1 jordklot eller mindre. Annars måste man sluta göra något som man gör mycket eller minska ner på det. Tex köra bil, äta bara kött och andra saker. 

c En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder.      Förklara innebörden i det påståendet.

Svar: Vissa kläder vi bär på oss har fotas gjorts av barn ic fabriker i fattiga länder. Det är mycket barnarbete i andra länder. Endel vuxna jobbar också med att göra kläder som vi bär. Dessa kläder är sånna som vi bär varje dag till vardags. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens    energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Svar: Vindkraft behöver blåst för att man ska få energi. Vi förstör inte miljön och det är bra med det. Det är flexibelt alltså kan man sätta den vart man vill där det blåser mycket. Det kan inte vara storm eller för mycket blåst. Då kan vindkraften brista. 

Solkraft: Solkraften behöver ju sol för att kunna göra strömmen till oss. Det sitter plattor på taken. Om inte solen lyser blir det ingen energiproduktion. Det är en nackdel men då finns det andra lösningar. Man kan få energi på andra sätt också. 

Nackdel med de ändliga:

De ändliga är inte bra för miljön. Avgaser från bilar alltså bensin är inte bra för miljön. Det skadar djur och vi människor. Det är skillnad mellan förnybara och ändliga. De förnybara drivs ju av vår miljö. ändliga är mer skadligare för miljön. Det är nackdelar med ändliga. Om vi människor andas in för mycket avgaser från tex bilar så kan våra organ skadas allvarligt.

För att minska utsläppen som skadar miljön och vår hälsa kan man köra en mer miljövänlig bil eller en elbil. Då bara du laddar den några timmar så kan du köra utan att det drar farliga avgaser. Om man inte måste köra bil kan man annars åka tåg eller bus. Tågen drivs av strömledningar alltså el. Mer miljövänligt. Många bussar idag är också miljövänliga för att de kör på naturgas eller olja. 

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som  nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

         Svar: Se fråga 7. Andra förnybara resurser är vattenkraft och. Fördelar

         för vindkraft är att det blåser för annars kan inte hjulen snurra och bidra

         med energi. Solenergins fördelar är att det är sol mot solcells plattorna.

         Vattenkraft har fördelen att det är vatten i åar och bäckar. Dt måste 

         regna så att inte vattnet tar slut.

b Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

         Svar: Se fråga 7.  

Hållbar utveckling frågor sid 35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

När jag vaknar så tänder jag lampan och laddar min mobil ( ljus och ström ). Sen går jag på toa ( vatten ). När jag varit på toa duschar jag i ca 10 min ( vatten ). Efter min dusch klär jag på mig. Sen äter jag frukost gröt och dricker juice ( kylskåp och spis. El ) Innan jag går till skolan går jag och bortsar tänderna och jag går på toa ( vatten ). Klär på mig ytterkläder och går till skolan. 

2. a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För 200 år sedan såg allt helt annorlunda ut. Det fanns inga telefoner och ingen el. Man hade ingen energi. Man fick elda för att få det. Bönder hade inga maskiner som idag. De fick spänna fast redskapen på hästen och gå efter hästar eller kor med en plog. 

De hade ju inga fordon så deras transportmedel var att gå eller rida häst med vagn. Alla hade inte vagn till häst därför det var för dyrt. Man hade ingen cykel. Så många folk fick gå långa sträckor till skola och jobb varje. För att få ljus i husen använde man bland annat eld. 

b) Jag tror att beroendet på energi kommer att öka mycket i framtiden. Det kommer nya uppfinningar nya saker som vi behöver energi till. Många saker i framtiden kommer att behöva ström idag och i framtiden kommer energin drivas med hjälp av vattenkraft, vindkraft och solenergi. Det gör det även nu. 

Idag har vi fått transportmedel som traktorer och andra lantbruksmaskiner, bilar, lastbilar, buss, tåg, flyg och mopeder. Med alla dessa fordon tar vi oss fram idag. Bönder kan köra traktor med plog, vi kan köra bil till platser långt bort, vi får leveranser med hjälpa av lastbil, buss och tåg kan vi ta vart vi vill tex till centrum och vi ungdomar kan ta moppe till våra vänner. Det har blivit mycket bättre än förr, därför då fick man gå dit man skulle. 

Energin har också blivit mycket bättre. Idag har vi många elektroniska produkter som tv apparater, datorer, mobiler, surfplattor och andra småelektronik. Detta drivs av ström. Strömmen kommer från olika kraftverk som vi har här i Sverige. Vissa hus har solkraft. Det drivs av solpaneler som sitter på taket. Vindkraft drivs av stora hjul som står på åkrar. De är kopplade så energin går ut till olika bostadsområden. Vattenkraft drivs av vatten. Det samlas vatten från åar. Vattnet stoppas av en typ av mur. Sen släpps vattnet ut i flera hjul som bildar energi till oss. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Samhället är uppbyggt på ett helt annat sätt idag. Idag måste vi ha datorer i skola och på arbeten. Det är vi vana med. Vi har många tekniska prylar som behöver ström idag. Exempel på tekniska prylar mobiler, datorer, hårtork, locktång, lampa och mycket mer. Det är vi alla beroende för varje dag. Våra kommunikationssätt idag är att vi alltid måste nås via telefon eller mail eller sms. Det är så vi kontaktar varandra idag. I många yrken används bara tekniken och det är huvudgrunden till att man kan jobba idag. I skolan måste man ha med sin dator och mobil för att kunna jobba. Alla våra saker finns digitalt. Det är bra att man kan göra så mycket med tekniken tycker jag. Det utvecklas heltiden. Man vet aldrig vad det är som kommer för nytt. Om en sak kommer ut i samhället blir det populärt och alla använder det. Tekniken som redan finns kan bli bättre för att tillverkaren utvecklar saker.

Vi måste sopsortera. Alltså slänga glas och färgat glas för sig själv, tidningar, plast, metall, kartong, hushållssopor och matavfall. Om alla gör så mår vi bättre och miljön påverkas på ett bra sätt. Matavfall kom för några år sedan och det tycker jag är bra. Då kan det bli kompostavfall istället för att man eldar upp skiten. Dels blir det ny jord och då mår växter och djur bättre.  

Förr slängde man bara allt blandat. Det finns även många idag som slänger tex papper och annat skräp på gator och sådant i stan. Det påverkar miljön väldigt mycket på ett negativt sätt. 

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor. Ett exempel:

Kläder som vi köper i affärer här i Sverige är oftast sydda och gjorda i fattiga länder. Det är både barn och vuxna som sitter i fabriker och gör kläder som sen säljs i våra butiker här hemma. Det förekommer oftast barnarbete i andra fattiga länder.

Idrotts reflektion Musik och rörelse

Jag tycker att det var kul att jobb i grupp. För min egen del så gick det sådär. Jag var delaktig i att välja låt. Låttipset är alltså mitt. Alla i gruppen tyckte det var en bra låt så vi började komma ingång med övningar. Jag kom på en rörelse där vi skulle gå in och ut och klappa händerna. Min taktkänsla kanske inte är den bästa. I redovisningen gjorde jag lite fel så att jag kom av mig. 

Min grupps arbete var sådär. Det tåg ganska lång tid att komma igång. Efter en tid så kom vi ingång med arbetet och började dansa. Alla fick möjligheter till att välja varsin rörelse. Vi samarbetade ibland men inte alltid. Vi gjorde några fel i redovisningen men vi kom in i rätt takt igen. Svårighetsgraden var inte så svår. Vi hade en låt som hade bra rytm. 

Min grupp var ganska bra. I min grupp var vi Jag, Hjalmar, Måns, Adrian, Jenny och Emilia. Musikvalet bråkade det vi om först. Men när jag tog fram en låt tyckte alla att den verkade bra. Låtvalet blev Hula Hop av Omi. Så vi tog den och började jobba. Vår redovisning gjorde vi i en halvcirkel inför några elever och vår lärare. 

Säkerhet idrott

Redskap: 

Säkerhet: 

När man har redskap ska man tänka på att sätta upp hinder säkert. Alla i salen ska känna sig säkra. Det man bör göra är att spänna fast alla redskap som tex: Plintar lägga ner spaken så den inte rullar, Ringarna spända ordentligt så man inte trillar ner och bom ska man spänna fast i spännena. 

När man har detta så ska man helst ha mattor under alla redskap. Mycket viktigt vid ringarna och bommarna. När man har plintar kan man ha en matta på andra sidan så när man hoppar över och ska ner så landar man på mattan.

Man kan ha två nivåer på allt. Man höjer höjderna på alla redskap på en för dem som är vana och ha små hinder för de som inte är så vana. De som är vana kan ju detta så dem behöver oftast ingen hjälp. Men de som inte är vana kan få det lite lättare. 

Man ska absolut inte har tuggummi i munnen medan du idrottar. Det kvittar vad du gör. Man ska skor på eller var utan strumpor. Om man har strumpor på 

Fotboll: 

Säkerhet: 

Innan jag ens börjar idrotta tar jag alltid ut tuggummi från munnen, man ska inte ha mössa eller keps på sig. Man ska inte ha klockor på sig därför man kan riva andra då. Alltså inge smycken. 

Jag tänker att jag gör en liten uppvärmning först innan jag ska spela. Då minskar jag skaderisken  eftersom mina muskler är uppvärmda. Min uppvärmning brukar vara lite löpning och lite hopp. Jag brukar också ha lite uppmjukning i kroppen. Benen brukar jag dra in och ut igen. Samma med armar och snurra dem. Ha benen raka och böja sig är också en bra övning. Efter detta är jag klar för spelning. 

Jag har på mig en t-shit och korta byxor och gympaskor. T-shirt är bra att ha därför då får man mer luft, korta byxor är bra också för det fläktar. Skor måste man ha. Om man bli tillexempel trampad på foten gör det inte lika ont och man har skor. Om man har strumpor kan man halka lättare och skada sig allvarligt. Därför hr jag skor. När jag spelar med lag tänker jag på att alla i laget mår bra och inte skadar sig. Jag spelar och skjuter inte så hårt om jag vet att personen bredvid eller framför mig är rädd för bollar. Jag anpassar mig enligt dem jag spelar mot eller med. 

Jag har aldrig blivit så skadad i idrott. Jag tror det beror på att jag har haft bra uppvärmningar och uppmjukningar. Jag tänker på skaderisker