Landet där Jesus enligt Nya testamentet levde och predikade.

Beskriv det land där Jesus enligt Nya testamentet levde och predikade. Tänk på att beskriva politik, religion, olika folkgrupper … 
En halv miljon judar bodde kanske i Palestina. Det var också Romare, Greker och andra folk som bodde där. Romare tog makten i Palestina och invånarna fick betala skatt. En av de gamla judarna hette Herodes. Han byggde tempel. Han var lydkungen. Alla måste lyda han. Herodes tog ut extra höga skatter. En del skickade han till Rom men resten bestämde han själv över. Mycket gick till byggverksamhet. En del vissa judar var nöjda med Romarna. De flesta judar var mot romarna. Fariséerna kallades de som på ett fredligt sätt som försökte bekämpa romarna. Seloterna försökte få bort romarna med våld.
Det kristna dopet är en tvagningsprocedur, det vill säga ett slags rening med hjälp av vatten. Jämför med andra religioner. Vilka liknande ritualer känner du till? 
Hinduismen: Om du badar i Floden Ganges sägs det att man blir ren. Även om floden är skitig blir man ren. Vissa har ett avlopp till floden. När någon dör så har de en flotte som de lägger liket på. På floden ligger pinnar och grenar och på de lägger man liket. Sen sätter man fyr på liket och grenarna så det bränns. Om man doppar sig där ska man meddetssamma upp och duscha. Islam: Man måste tvätta sig innan dem går in kyrkan. Kristendomen: När man döps så säger prästen någonting om treenigheten. Han säger jag döper dig till namnet och du ska visa dig på tre sätt som fader, son och heliga anden.
Jesus använde ofta liknelser i sina predikningar. Vad menas med det? 
Liknelse betyder jämförelse eller en berättelse som är bild för något tex Jesus liknelser. Det han sa blev ett slags gåtor som också hjälpte åhörarna att komma ihåg det han sagt
Vad menas med ”det dubbla kärleksbudskapet”? 
Jesus talade mycket om kärleken till Gud. Men han sa också att människorna skulle visa kärlek till sina medmänniskor, de fattiga och de sjuka. Man brukar därför tala om det bubbla kärleksbudet. Messias eller Kristus – vad betyder orden och vilken betydelse har de för olika religioner? Messias betyder smord / den smorde eller den gudomligt utvalde.
I judendomen är Messias en mänsklig ledare.
I Kristendomen: Messias är Gud i dennes mänskliga form Jesus. Kristus betyder den smorde. Förklara varför mötet i Jerusalem år 49 var så viktigt för de kristna?
Påvens mäktigaste vapen var bannlysningen. Vad menas med det?
Påven kunde straffa folk genom att bannlysa dom. Han uteslöt folk ur kyrkan. Då tyckte folk att de var ensamma och inte hade skydd från kyrkan. Man fick helt enkelt int vara med kyrkan. De tyckte alla var hemskt.
Vad är skillnaden mellan judarnas och de kristnas påskfirande?
Vad menar katolikerna när de talar om ”den tredelade kyrkan”?
Treenigheten Enligt kristen tro finns det bara en Gud men han kan visa sig på tre olika sätt: som fader, son och helig ande. Detta brukar kallas treenigheten. Som symbol för detta brukar man använda en triangel. Hela triangeln motsvaras av Gud och varje sida av triangeln representerar då en av Guds tre olika uppenbarelser. Men det finns också grupper både utanför och innanför kristendomen som förnekar treenigheten. De menar att Jesus bara var en människa (även om han var en mycket ovanlig sådan) och att den helige ande endast är ett verktyg för Guds skapande.
Berätta om sakramenten inom den katolska, de ortodoxa och de protestantiska kyrkorna
I Katolska kyrkan finns sju (dop, nattvard, konfirmation, bot, äktenskap, de sjukas smörjelse och kyrkovigningen)
Dopet I den tidiga kristendomen döpte man vuxna i speciella bassänger. Så småningom övergick man till barndop. Då blev det också vanligt att ge barnet namn samtidigt med dopet.
Konfirmationen Dopet brukade avslutas med att biskopen smorde den döpte med helig olja. Detta kallades konfirmation (bekräftelse). När den kristna kyrkan övergick till barndop flyttades kyrkans undervisning till slutet av barndomen och sedan avslutades undervisningen med konfirmationen. Inom den katolska kyrkan får man ett nytt namn i samband med konfirmationen.
Nattvarden (eukaristin) En gudstjänst med nattvard kallas mässa. För katolikerna är nattvarden inte bara en minnesmåltid. För dem förvandlas brödet och vinet till Jesus kropp och blod under gudstjänsten även om man inte märker någon skillnad på smaken.
Boten (bikten) Under medeltiden blev det vanligt att människorna minst en gång om året skulle bekänna sina synder för prästen. Denna bekännelse kallas för bikt. Den som biktar sig brukar kallas biktbarn. Biktbarnet berättar enskilt för prästen. Ofta handlar det om små vardagssynder men det kan också handla om allvarliga brott. Prästen påminner om att Gud kan förlåta alla synder. Han avslutar sedan bikten med en kort bön, gör korstecknet och löser (befriar) sedan biktbarnet från synderna ”i Faderns och Sonens och den helige Andes namn”. Efter bikten kan prästen uppmana biktbarnet att göra bot, det vill säga bättra sig och försöka rätta till det som blivit fel. Boten består ofta av bibelläsning och bön.
Äktenskapet Eftersom äktenskapet är en helig handling är det också avsett att vara livet ut. Skilsmässa är inte tillåten. Men om någon av makarna inte visar allvar med sitt ”ja” så kan en ”domstol” förklara äktenskapet som ogiltigt från början. Katolska kyrkan säger nej till sexuella förbindelser före och utanför äktenskapet och nej till både abort* och preventivmedel.
De sjukas smörjelse Detta sakrament kallades tidigare ”den sista smörjelsen” eftersom det då gavs till svårt sjuka för att förbereda dem för döden. Idag ges det också till sjuka personer som förväntas klara sig igenom sjukdomen. Prästen smörjer den sjuke med olja. Samtidigt ber han en bön om att den sjuke ska bli frisk.
Kyrkovigningen Präster, biskopar och andra ledare inom kyrkan invigs till sina tjänster vid en speciell ceremoni. Prästerna lever i celibat (sexuell avhållsamhet). Det är för att de ska kunna ägna all sin tid och kraft åt församlingen. En familj skulle då vara ett stort hinder. Kvinnor kan inte bli präster, men däremot kan de vara ledare för ett nunnekloster (abbedissa) eller bli helgon efter sin död. Ortodoxa Kyrkan sju (som i katolska kyrkan, men de kallas mysterier) Inom den ortodoxa kyrkan kallas sakramenten för mysterier. Med det menar man att männi­skan på ett hemligt och obegripligt sätt får del av Guds kraft genom de heliga handlingarna. Precis som i den katolska kyrkan har man sju sakrament, men det finns vissa skillnader i detaljerna:
 ▪ Vid dopet sänker man ner hela kroppen under vatten medan katolikerna endast öser vatten tre gånger över huvudet. Man lägger också en liten hårlock från barnet i vattnet som ett offer.
 ▪ Smörjelsen av barnet, det vill säga konfirmationen, sker direkt efter dopet precis som i den tidiga kristna kyrkan.
 ▪ Vid nattvarden doppas brödet i vin och serveras i en sked. Nattvardsbrödet brukar vara stämplat med bokstäverna IC XC NI KA. Det betyder Jesus Kristus segrar.
 ▪ Skilsmässa är tillåten och man kan gifta sig på nytt.
 ▪ En präst kan aldrig ingå äktenskap. Däremot kan redan gifta män vigas till präster (men inte till biskopar).  De Protestantiska Kyrkorna två (dop och nattvard) Luther fortsatte att utveckla sina tankar. Han förnekade skärselden och godkände bara två av sakramenten: dopet och nattvarden. Han ville tillåta äktenskap för prästerna men samtidigt minska deras makt i samhället. Själv gifte han sig med Katarina von Bora som rymt från ett nunne­kloster. Luther var också emot helgon­dyrkan och ansåg att klostren borde stängas eftersom de var onyttiga.
Varför är ikonerna så viktiga inom den ortodoxa kyrkan?
Ikoner är fotas bilder på helgon. Man ser inte på dem som vanliga bilder för man tycker att helgonen på bilderna är närvarande. Dem är på ett fönster mot himlen. Man tänder ljus framför dem.
Vad var avlatsbrev för något?
Vilken betydelse hade de för den protestantiska kyrkans framväxt? Om man har syndat kunde man köpa sig fri och det gjorde man att skänka pengar till välgörande ändamål eller ett kyrkobygge. Och som ett kvitto som visade att du hade gjort det, då fick du ett avtalsbrev. 17 Beskriv hur några olika protestantiska kyrkor växte fram. 18 Vad menas med uttrycket reformationen? Första delen av 1500-talet gjorde man stora förändringar inom kyrkan. Förändringar kallas också reformer. Detta kan man med ett ord kalla reformationen. 19 Ge några exempel på hur kristendomen har påverkat samhället under olika tider. Har de bidragit till fred eller kanske skapat konflikter och krig?